Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Men totaltrycket är 1 kg/cm2 för även partialtrycken
insatta i kg/cm2, varför vi erhålla
K = ß -C
AD
K -B2 1
Ä 2 n’
I och med att syrehalten i generatorgasen kan
försummas, får reaktionsekvationen formen
x-C + 2/H2 + 2-0.2-f (/ + d)H20 + S-02 +
+S • 3,76 • N2 = A CO!2 + B CO + C H20 -f D H2 +
+ S • 3,76 • N2
samt
2n’ — A + B + C -f D + 3,76 S
Ur reaktionsekvationen erhålla vi då följande
samband.
För kolet
x = A + B
För vätet
2 y + 2 (f 4- d)=t C -f 2 u
För syret
2 z + (f + ä) + 2 S = 2 A + B + C
Vi kunna slutligen uppställa en energibalans för
generatorn. Denna lyder för 100 kg torr, askfri
substans och i en omgivning av 0°C, om följande
beteckningar användas:
0,i Qbräns = me<l bränslet tillförd energi i
tonkalorier,
/’ = bränslefuktighet i kg,
0,5 f’ = för förångning av fuktigheten
erforderligt värme i tonkalorier
(ångbildningsvärmet vid 0°C är oo 500 kcal/kg,
å’ ångtillsats i kg,
0,045 å’ — det med den tillförda ångan följande
värmet (upphettningsvärmet för H20 vid
100°C är 0,»ä&4 tcal/mol = =
0,»45 tcal/kg), 18
Qgas r= förbränningsvärmet hos den av 100 kg
bränsle alstrade generatorgasen i
tonkalorier,
cv i = gasens medelmolekylarvärme i
tonkalorier,
£ut = gasens temperatur då den lämnar
generatorn, °C,
Qj — värmeförluster per 100 kg bränsle till
omgivningen i tonkalorier,
tr — reduktionstemperatur.
0,1 Qbräns — 0,5 †’ + 0,045 å’ -j- Cp^ 2 «’ (tr — *ut) =
= Qgas + ^niol^«’ tr+Qf
eller
0,1 Qbräns — 0,5 /’ + 0,045 å’ = Qga3 + 0^2 ti’ tut + Qf
Här har ej antagits att ångan alstrats av
förlust-Värme. Det är emellertid intet som hindrar, att den
avgående gasen får avgiva värme för ångalstring,
varvid temperaturen tat sänkes till en lägre
temperatur och den mot denna temperatursänkning svarande
värmemängden användes för ångbildningen. I
sådant fall ersättes termen 0,045 å! av denna
värmemängd.
18 april 1942
Yid kolgasgeneratorer uttages gasen i regel direkt
efter reduktionszonen och kyles sedan i omgivningen.
Då kan £ut sättas lika med reduktionstemperaturen tr.
Under förutsättning att generatorn är väl isolerad,
så att Qf ^ 0, erhålles då för kolgasgeneratorn
0,1 Qbräns — 0,5 f + 0,045 å’ = Qgas + C^ 2 ti’ tr
räknat i tonkalorier på 100 kg torra, askfria kol.
Vårt ekvationssystem blir alltså:
X — A+B .............. (1)
y+(f + å) = C + D .......... (2)
2z+(f + å) + 2S = 2A + B + C ... (3)
...............<«
_ B2 1 _ B2 1
1 ~ A 2 n’ ~ A ’ A + B + C+D + 3,7 eS ( ’
0,1 Qbräns — 0,5 †’ + 0,045 ä’ = Qgas + C^ 2 ii tr (6)
I dessa sex ekvationer äro obekanta A, B, C, D, S,
tr, K och K1 samt Qgas och cp .
Förfaringssättet vid ekvationernas användning blir
då att gissa en reduktionstemperatur tr. Av denna
äro K och samt c„ bestämda. Nu kunna A, B,
1 "mol
C, D, S och Qgas beräknas. Därefter kontrolleras om
den funna gassammansättningen ger de mot den
gissade temperaturen svarande jämviktskonstanterna.
Är så ej fallet får ny gissning och beräkning utföras
till dess överensstämmelse erhållits.
I det föregående har ej räknats med någon
metan-bildning. Det medför emellertid inga svårigheter att
i reaktionsekvationen även införa metan, t. e. F
molekyler CH4. Men då erfordras även en
jämviktsekvation för metan, och en sådan finnes. Då
metanhalten nästan alltid är obetydlig, kompliceras
beräkningarna onödigt, vilket är anledningen till att
här bortsetts från metanhalten. Då metanhalten är i
hög grad oberoende av de olika förutsättningar,
varunder en generator kan arbeta, och varierar mellan
0 och 3 % samt vanligen håller sig omkring 1,5 à
2,0 %, kan man även förfara på det sätt som S & T
praktiserat och för vilket tidigare redogjorts. Vi
återkomma emellertid till frågan om metanhalten.
Ett beräkningsexempel.
Vi skola nu använda de uppställda ekvationerna
för ett beräkningsexempel.
Vi välja för sådant ändamål en träkolsgenerator.
De i handeln förekommande träkolsgeneratorerna äro
1 regel dåligt värmeisolerade. Beräkningen göres
emellertid för en väl värmeisolerad generator, vid
vilken värmeförlusterna till omgivningen kunna
sättas lika med noll för att därigenom få fram det
resultat som i bästa fall är att påräkna.
Träkolets sammansättning varierar med såväl
kolhalt som väte-, syre- och kvävehalt samt askhalt.
Till grund för beräkningarna har, som tidigare
anförts, valts ett träkol med följande analys (räknat
på torr, askfri substans).
C — 89 vikt- %
H= 3 „
0=8 „
100
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
