Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Huvudsvårigheten är att upprätthålla jämna och
reproducerbara driftsbetingelser i den el. ugnen. Den
nykonstruerade kondensorn, som icke är nämnvärt
känslig för variationer i gastillförsel m. m., har
sannolikt i hög grad bidragit till den lyckade utvecklingen.
Fig. 6. St. Joseph Lead Co:s elektrotekniska zinkprocess i
schematisk återgivning.
Den principiella skillnaden gentemot
Trollhätte-metoden är främst, att ingen nedsmältning av
destilla-tionsåterstoden företages.
9 delar rostad och sintrad slig siktad i
styckestorlek 1/4—3/4 tum blandas med 4 delar koks av samma
storlek och förvärmes i en inmurad roterugn med
avgaser från reduktionsugnen till ca 850°C. Chargen
matas kontinuerligt in i toppen av den elektriska
reduktionsugnen, som är ca 11 m hög och har ca 1,5 m
diameter samt är förfärdigad i ringformiga sektioner
av eldfast tegel. Ugnen har 3 från sidan införda
lutande toppelektroder och lika många på samma sätt
införda bottenelektroder. Elektroderna äro av
grafit och ha 30 cm diameter. En topp- och en botten
elektrod bilda en enfas strömkrets med egen
transformator. Denna uppdelning är gjord för erhållande
av en likformig strömfördelning i chargen och
stabilitet i driften. Av samma orsak är kokstillsatsen
enligt ovan 3—4 gånger större än teoretiska
kvantiteten. Godset kyles nederst i ugnen av en
vattenmantel och matas ut av en roterande rost i fast
form. Gasuttag är ordnat på ca 2/3 av höjden från
bottnen. En spänning av ca 265 voit anlägges
mellan varje elektrodpar, varvid en ström om ca 3 X
X 2 000 ampère passerar genom chargen. Totala
effekten blir ca 1 500 kW. Chargen värmes till ca
1 200°C. Avgående gaser sugas genom en u-formig
kondensor av kiselkarbidinfodrat gjutstål fylld med
smält zink vid en temperatur av ca 550°C, vari
huvudparten av zinkångan uttvättas, och därefter
genom diverse vattentvättorn och användes sedan för
olika uppvärmningsändamål. Överskottskoks och en
del sinter utsorteras från ugnsavfallet och returneras.
Ugnen producerar 13 ton zink per dag, varvid
totala zinkutbytet är ca 93 % hänfört till sligen och
energiåtgången är 2 600 kWh/ton metall. (Total
energiåtgång 3 200 kWh.) Elektrodkolåtgången 2,3
kg per ton metall.
Den elektrotermiska metodens stora fördel
framför vertikalretortprocessen med indirekt värmning är
givetvis den ofantligt mycket bättre värmeekonomien
och de mindre krav som ställas på retortmaterialet.
Zinkraffinering.
Kraven på zinkens renhetsgrad ha skärpts allt mer.
Legeringar sådana som pressgodslegeringar m. fi.
kräva en metall med minsta möjliga
föroreningshalter. Då man på elektrolytisk väg kan framställa
metall med utomordentligt hög renhet har den
termiska zinkindustrien för att kunna hävda sig i
konkurrensen varit tvungen förbättra
raffineringsmetoderna. Den modernaste processen utexperimenterad
av New Jersey Zinc Co. består av en kontinuerlig
destillation i en dubbel kolonnapparat. En kolonn
består av ett torn uppbyggt av rektangulära bottnar
(skålar) av kiselkarbid. Smält råzink rinner in från
en smältugn på en botten mitt i kolonnen. Varje
botten är försedd med nivårör, så att ett tunt
metallskikt ständigt täcker ytan, under det att
metallöver-skottet rinner ned på underliggande botten. Den del
av kolonnen, som befinner sig under metallintaget
värmes utifrån exempelvis med generatorgas till en
temperatur överstigande zinkens kokpunkt.
Metallen kokar på bottnarna, och ångan stiger uppåt genom
hål i bottnarna. Den smälta som når kolonnens bas
är starkt anrikad på svårflyktiga metaller, såsom
järn oeh bly, och avtappas såsom avfall.
Uppåtstigande metallångor, som huvudsakligen innehålla
kadmium och bly förutom zink, kylas i kolonnens
övre del, varvid en del zink järnte allt bly
utkon-denserar. Den utkondenserade metallen rinner nedåt
från botten till botten och blandas vid kolonnens mitt
med inkommande råzink. Över varje botten
inställer sig någorlunda en jämvikt mellan metall-
Fig. 7. New Jersey Zinc Co :s kolonnapparat för zinkraffinering.
28
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
