Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
SEKTION EFTER A-B VISANDE o
MASAS IN PÅ HÖGRE OCH LA6RE NIVÅ
Fig:. 2.
fördelade i fyndigheten för tappning och transport av
malmen till huvudfraktsnivån. Dessa schakt tjäna
samtidigt som upplagsfickor för malmen. Sedan de
förberedande arbetena på de olika skivorna
framskridit tillräckligt långt, rullschakten till
huvudfraktsnivån drivits färdiga och inbyggts, kan brytningen
börja. Denna igångsättes på den översta skivan
invid sidostenen på den sida av malmen, som ligger
längst ifrån uppfordringsschaktet. En trång ort
drives där i malmen utefter malmgränsen. Denna ort
vidgas och även taket i densamma höjes genom
tak-strossning så att ett kilformigt rum erhålles, vars tak
under liten vinkel går upp mot högsta punkten. För
att arbetarna skola ha säker kommunikation till och
från arbetsrummen och för ventilationens skull
uppföres så kallade "pole ways" eller "pole-roads" vid var
tredje ort (fig. 2). Dessa åstadkommas på så sätt att
orttaket över ortgiman bortstrossas till ca 1 meters
djup. Den härvid bildade vertikala rännan avbalkas
med timmer till den höjd magasinet är fyllt med malm.
Av Du Toit’s beskrivning framgår vidare, att
ut-fraktsorter inläggas på ca 100 meters nivåskillnad
eller mera. Ett undersökningsschakt sänkes på ca
30 meters avstånd från kraterns övre kant, genom
vilket schakt utfraktsnivåerna förbindas. Från detta
schakt indrivas med ca 12 meters nivåskillnad
ortsystem medelst vilka brytningen genomföres. Från’
de punkter, där orterna skära malmgränsen, sänkas
rullschakt till huvudutfraktsnivåerna. Malmen, som
brytes i raset transporteras i vagnar till dessa
rullschakt. På huvudfraktsnivån sker
horisontaltransporten i vagnar, som medelst ändlös lina föras till
hu-vuduppfordringsschaktet.
Varje rum är från 2,4 till 4,2 meter brett och
brytningen startas från den sida av kratern, som ligger
längst från undersökningsschaktet, samt föres
tillbaka mot detta. En stödjepelare parallell med
rummet kvarlämnas för att hindra taket att störta in
under brytningens gång. Man söker hela tiden hålla
rummets mot schaktet belägna vägg i ca 25° vinkel
mot vertikalplanet. Slutligen krossar taktrycket
stöd-jepelaren, som därefter kan uttagas.
Av tvärprofilen ser man, att uppfordringsschaktet
ligger långt ifrån fyndigheten. Därför har man så
höga etager som 98 m eller mera, uppdelade i skivor
av 12 till 15 m tjocklek genom orter drivna från
schakt inne i fyndigheten, där även rullschakt
"pas-ses", äro inprickade. Om man verkligen haft det så,
då metoden börjades, så har man nog snart funnit
sig böra — såsom Du Toit säger — förlägga dem
utanför fyndigheten för att slippa avsätta pelare
omkring dem mot fyllberget. Av en sektion synes huru
fyndigheten uppdelats i pelare med 5,4 m sidor samt
att rumsbredden blir halva pelarbredden jämte
ortbredden, minskad med en tunn mellanbalk mot
angränsande rum, således knappast 4 m. Wagner
omnämner icke när skivan mot fyllberget uttages. Du
Toit säger, att den får stå till den slutligen krossas,
men på en tvärprofil genom rummen ser man, att
fyllnadsberget i angränsande rum kommit ned till
skivans sula, och att således översta skivan blivit
uttagen, innan magasinet började tömmas. Orsaken till
att takstrossen bör hava 25° lutning angives icke.
Wagner säger att de flesta olycksfallen inträffat vid
malmens upplastning i ortgimorna, och det omdömet
kan anses riktigt.1 Den synnerligen obetydliga
virkesförbrukningen med denna metod var av stor
betydelse i Sydafrika, enär behövligt virke kom från
Nord-Europa eller Amerika med 800 km
järnvägsfrakt från hamn.
Kostnaden per ton uppfordrat berg har enligt
Wagner varierat mellan 11 d och 1 s 1 d (dvs. omkr.
1 kr.) i de 3 gruvor, i vilka metoden varit använd,
varvid negrerna haft kost och bostad och vid
underjordsarbete (att döma av uppgifter från
Premier-gruvan) förtjänat 3 s per skift. Under senare år torde
man nog kunnat använda upplastning med skrapor i
betydlig omfattning.
På tvärprofilen ser man, att 10 skivor varit
bearbetade, vilket nog var behövligt vid så stor årsbrytning
som 1,8 mill. ton.
Man kan draga den slutsatsen, att då taket över
magasinsrummet utstrossades, kunde av
mellanväggen mot fyllberget i angränsande rum utvinnas
omkr. 2 m av dess höjd, eller att denna kanske blott
1 m tjocka mellanvägg måste 8 m höjd kvarlämnas.
Denna har rasat vid uttagandet av nästa skiva,
bildande block bland fyllberget, men största delen
därav torde hava kunnat utvinnas. Vid utstrossandet av
taket och mellanväggens översta del har lössprängd
malm av fyllberget pressats in i magasinsrummet med
ringa inblandning av fyllberg, och block blivit
tillgängliga för skutskjutning.
Skölig sidosten i våra gruvor har utgjort hinder för
magasinsbrytning till etagehöj d och i ett par fall
föranlett till användning av takbrytning med
igensättning (en fördelaktig metod vid lätt tillgång till
fyllberg, och då skrapor användas både för utjämning av
fullberget och för malmens transport till rullschakt)
men vid uppdrivning av magasin till blott 8—9 m
i Det är ett misstag, om man tror, att ringa avseende
fästes vid de arbetande negrernas lemmar eller liv.
Olycksfall, som kunna anses vålla sjukhusvistelse under någon
månad bliva alltid föremål för utredning för utrönande om
skyddsåtgärder icke vidtagits eller om nya sådana äro
behövliga, men liksom i vårt land före tillkomsten av lagen
om olycksfallsersättning avseende icke fästes vid skrubbsår
och kontusioner — numera nog 80 % av de anmälda
olycksfallen — så fäster man i Sydafrika icke avseende vid dylika.
54
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
