Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
BERGSVETENSKAP
HÄFTE 10 Redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS 10 OKT. 1942
INNEHÅLL: Anrikningstekniska och anrikningsekonomiska synpunkter vid val av brytningsmetod och
därmed sammanhängande faktorer, av professor Sture Mörtsell. — En gruvlinas livslängd och uttryck för
densamma, av bergsingenjör E. Rothelius.
Anrikningstekniska och anri kn in gsekonomiska
synpunkter vid val av brytningsmetod och därm ed
sammanhängande faktorer.
Av professor STURE MÖRTSELL.1
Beskaffenheten av den uppfordrade malm, som
erhålles från en gruva, är i ganska hög grad
beroende av den använda brytningsmetoden. Man kan
genom att använda olika brytningsmetoder på en och
samma malm erhålla sådana skillnader i kvaliteten
hos den uppfordrade malmen, att den fortsatta
malmbehandlingen och till och med de så småningom
erhållna anrikningsresultaten bliva påverkade härav.
Vid val av brytningsmetod gäller det därför icke
uteslutande att taga hänsyn till fyndighetens storlek
och karaktär samt bergets beskaffenhet osv., eller
med andra ord: de renodlat brytningstekniska och
brytningsekonomiska synpunkterna äro icke alltid
utslagsgivande. Det räcker ej att ordna brytningen
med erforderlig säkerhet och så, att priset per ton
malm eller per ton berg blir så billigt som möjligt.
Man måste också från början göra klart för sig, hur
den brutna malmen skall vidarebehandlas och om
denna vidarebehandling kan bliva beroende av hur
de från gruvan kommande malmkvaliteterna äro
beskaffade. Vid val av brytningsmetod måste sålunda
även anrikningssynpunkterna beaktas.
Om vi kasta en hastig historisk överblick över
detta ämne, finna vi, att gruvbrytning och
anrikning alltid haft ett mycket intimt sammanhang. Så
länge anrikningen stod på ett mindre utvecklat
stadium, som omöjliggjorde anrikning av ett flertal
malmtyper, måste de för dessa malmer inriktade
brytningsmetoderna sträva efter att redan i gruvan
bryta malmen så ren som möjligt. Men alltefter som
anrikningsmetoderna utvecklades och fullkomnades,
blev det möjligt att i gruvan släppa efter på denna
fordran. Anrikningen har gjort det möjligt inte bara
att bryta allt fattigare och mer svårbehandlade
malmer utan den har även i många fall banat väg för
billigare och mer summariska brytningsmetoder.
Detta förhållande gör, att man lätt kan få det
intrycket, att anrikningsverkens uppgift numera bara är
i Uppsatsen inlämnades till red. den 15 dec. 1941.
att ta emot malmen så som den råkar komma från
gruvan.
Hur långt anrikningstekniken än har kommit, är det
dock tyvärr så, att såväl själva anrikningsresultaten
som kostnaderna för anrikningen i många fall kunna
vara beroende av hur malmen brutits och i vilket
skick den kommer från gruvan. Trots anrikningens,
stora möjligheter att skilja isär snart sagt vilka,
mineralkombinationer som helst, måste man därför
fortfarande hålla i minnet gruvbrytningens beroende
av och samband med anrikningens tekniska och
ekonomiska faktorer.
Å andra sidan måste givetvis den efterföljande
behandlingsmetoden slutligen rätta sig efter vad
gruvbrytningen utan orimliga uppoffringar kan
åstadkomma. Det innebär också, att man måste
undersöka konsekvenserna för anrikningen varje gång
en väsentlig omläggning av gruvbrytningen planeras
och vice versa.
Av de olikheter i den uppfordrade malmens eller
de uppfordrade malmkvaliteternas beskaffenhet, som
kunna uppkomma på grund av bergets lösbrytning
och behandling under jord, och som kunna vara av
betydelse för anrikningen, kan man särskilja flerai
olika slag, av vilka de viktigaste äro:
1. Kvantiteten fint gods (procent sylta).
2. Inblandning av gråberg.
3. Sammanblandning av olika malmkvaliteter.
4. Inblandning av träbitar o. d.
5. Inblandning av smörjmedel eller annan olja.
6. Oxidation på grund av långvarig lagring i
brytningsrummen.
1. Kvantiteten av sylta och mull är framförallt
av betydelse för sådana malmer, som betinga ett
högre pris för grovkorniga produkter, såsom utskrädd
styckemalm eller grova koncentrat från sättmaskiner
och grovseparatorer etc., än för motsvarande
finkorniga produkter. Detta gäller framförallt malmer,
som icke behöva genomgå anrikning och för vilka
11 april 1942
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
