Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Alla dessa konstruktioner ha
sex parter. Hos alla dessa linor
tvinnar man de olika trådskikten
med samma vinkel till linpartens
axel. Det är då självklart, att
alla trådar vid dessa
konstruktioner upptaga samma belastning
eller att belastningen delas jämnt
på antalet trådar. Tydligare
framgår detta av fig. 26, som
visar en linpart, bestående av
19 trådar. AB är den rakt
utvecklade skruvlinjen, utefter
vilken en linpart av längden L
har tvinnats efter vinkeln a.
Då nu oc är lika stor för båda
trådskikten, kan AB gälla för en
utvecklad tråd ur vartdera
skiktet. AC är parallell med
linpartens axel. I den rätvinkliga
triangeln ABC är då AC — L t=
linpartens längd och AB~l^
trådlängden. Båda dessa sidor
innesluta slagningsvinkeln a. Den tredje sidan BC
är då:— n • x • dm, varvid n = antalet stigningar på
längden L och dm — den genomsnittliga diametern
för ett godtyckligt trådskikt. Då L och oc äro lika
för alla skikt, följer också, att den verkliga
trådlängden l är densamma för alla skikt. Detta är känt för
lintillverkaren, som väl vet, att linan är riktigt
tvinnad, då alla ingående trådar äro lika långa, eller
m. a. o. när slagningsvinkeln är densamma för alla
trådskikt. Vidare följer av fig. 26, att produkten
nndm är densamma för alla trådskikt. Då nu är
olika för de olika trådskikten (dm2 i fig. 26 är större
än dml och för varje trådskikt måste dm vara
ungefär den dubbla tråddiametern större än för det
föregående) följer, att antalet stigningar och därmed slag-
ilängden eller
stignings-Ihöjden blir olika och ju
i längre ut trådskikten
ligga, dess längre blir
stigningen. Vid samma
slagningsvinkel löpa
trådarna i de olika skikten
ej parallellt utan de
korsa varandra.
I dag vet man bestämt,
att dessa normala lin-
nJldm~f
Fig. 26. Schematisk
framställning av
tvinningen för en vanlig
part till rundlina.
Fig. 29. Tvärsektion av
undre linan i fig-, 28.
Fig. 27. Livslängden hos
linor av olika konstruktion.
a. Normal rundlina,
114-trå-dig, 6 parter, d = 16 mm
och S = 1 mm. b.
Seale-lina, 6 parter, diametern hos
centraltråden 1,5 mm, hos
de finare trådarna 0,7 mm
och hos de yttre 1,2 mm.
c. Seale-lina, 6 parter,
diametern hos centraltråden
1,25 mm, hos de finare
trådarna 0,6 mm och hos de
yttre 0,95 mm. Diametern
hos brytskivorna = 500 mm
och spec. belastningen 20
kg/mm2.
Fig. 30. Lina med
fyllnadstrå-dar. I en 114-trådigr lina ha i
mellanrummen mellan trådarna
i parterna inlagts 86 klenare
trådar eller sex extra
fyllnads-trådar i varje part.
Tràd__ ur innerskiktet
Träd ur ytterskikfet
Träd ur innersKikfet
Fig. 28. överst linkonstruktion, där trådarna i olika skikt
korsa varandra. Nederst linkonstruktion, där trådarna i olika
skikt löpa parallellt.
konstruktioner ej ha den största livslängden. Detta
framgår tydligt t. e. av Woernles undersökningar,
fig. 27. Dessa ogynnsamma resultat ha medfört, att
man under de sista åren upptagit de tidigare
specialkonstruktionerna med trådar med olika diametrar,
vilka konstruktioner ha den fördelen, att trådarna
ej korsa varandra, enär alla trådskikt ha samma
slaglängd eller stigning eller m. a. o. trådarna ligga
parallellt i linan. Trådarna beröra varandra teoretiskt
utefter hela mantellinjen. På fig. 28 synes överst en
linkonstruktion av de gamla standardtyperna, där
trådarna ha samma diameter och skära varandra, och
underst en konstruktion av de modernare typerna,
där trådarna ligga parallellt i de olika skikten. Ett
tvärsnitt av den undre konstruktionen framgår av
fig. 29, som visar, att trådar med fyra olika
diametrar ingå i denna lina.
Dessa nya konstruktioner utmärkas således därav,
att trådarna vid tvinningen ligga parallellt. De
omfatta Seale- och Warringtonkonstruktionerna samt
linor med fyllnadstrådar. Hos dessa är icke
slagningsvinkeln för de olika trådskikten konstant utan
slagningslängden eller stigningen. Den absoluta
trådlängden blir större ju längre ut trådskiktet ligger
från linpartens axel. Av Seale-konstruktionens
utseende skulle man kunna sluta, att den vore en
normal konstruktion med tunnare trådar i det inre
skiktet och grövre i det yttre. Det väsentligaste är
emellertid, att de nio grova trådarna i varje part vila
i fördjupningarna mellan de klenare trådarna i det
inre skiktet, och att således alla trådarna löpa
parallellt. För att detta skall vara möjligt, måste dia-
86
14 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
