Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Ti/s en
^>20
I
I 30 h
I
4
^ 40
•ö
^ 20
0
Longslagen
Hna-Van/igf slagen
Hna-Lcrngslagen Hna-Vanlig† slagen lina
200 300 400
Shivdiameter
500 mm 600
R’8,5mm
Ri^hmm -
Fig1. 44. Sambandet mellan livslängden för en
16 mm rundlina om 42 trådar och olika
bottenradier till linbanorna hos brytskivor med
diametrar från 100 upp till 600 mm.
hållas sidokrafter, som förstöra dels linan, dels
brytskivan linbana, varpå fig. 46 är ett belysande
exempel. Sidopåkänningarna verka även ogynnsamt på
kilar, axlar och lager till brytskivan.
Bryt- och linskivor, som igångsättas och stoppas
av den över dem löpande linan, måste göras så lätta
som möjligt, för att start och stopp skall ske lätt
och utan att linan glider i spåret. Inträffar glidning
sker det alltid på samma punkter på linan, och dessa
utsättas därvid för mycket kraftig nötning, som måste
undvikas. En svårighet därvidlag är smörjningen av
linan. Denna minskar ju friktionen mellan linan och
linspåret. Ett lämpligt smörjmedel här måste vara
kärvt och klistrigt. Detta gäller i synnerhet vid
koepespel, där brytskivan sätter linan i rörelse. Stora
utredningar beträffande friktionskoefficienten mellan
osmorda och smorda linor samt brytskivor ha i
England utförts av linkommissionen, där resultaten
angivas i den förut omnämnda femte rapporten på
sidorna 413—428, och i Tyskland av Herbst1 och Klein2
samt Koch3.
Vad beträffar linkar framgår av de engelska
undersökningarna, att linkar klädda med trä äro
lämpligast, om hänsynen till linans livslängd skall vara
avgörande. Vidare bör vinkeln mellan linläget i bryt-
1 Reibungszahlen für Koepescheiben, Berichte der
Versuchs-grubengesellschaft, Heft 3, 1931, Rostgefahr und ihre
Be-kämpfung bei Fördesseilen, Der Bergbau, Jahrg. 50, nr 10,
sid. 151, maj 1937.
2 Treibscheiben mit erhöhter Treibkraft, Glückauf, Vol. 73,
nr 40, okt, 1937.
3 Einfluss von Seilklebemittel auf die Seilreibungsziffer
und die Abnutzung des Rillenfutters bei Koepescheiben,
Glückauf, Vol. 73 nr 36, sept. 1937.
Fig. 46. Snett
ned-nött linspår.
Fig. 47. Nötning genom trådar, som
korsat varandra. Upptill vanligt slagen
och nedtill langslagen lina.
Fig. 45. Sambandet mellan livslängden hos en
langslagen 16 mm rundlina och linspårets form hos
en brytskiva med 500 mm diameter.
skivan och ytterläget på karet
ej överstiga 1°30’. I England
tillåter man denna vinkel upp
till 2°. Är denna vinkel för stor
trängas de olika linvarven på
karet och man får en ogynnsam
nötning på intill varandra
gränsande linsidor. Vid för stor
vinkel riskeras dessutom, att linan
ej regelrätt lindar upp sig på
linkaret i ett lager. För
koepe-spelens linskivor gälla samma
resultat som för
brytskivor.
Smörjningen av
linan inverkar
såväl på
ytnötning-en som den inre
nötningen i
linorna, men då dess
största betydelse
är förhindrandet
av röstning,
behandlas smörjningen under denna rubrik.
Den inre nötningen i en lina sammanhänger i hög
grad med konstruktionen (vanlig tvinning eller
langslagning etc.), slagningsvinkeln och om linan är hårt
eller löst slagen. Dessutom inverkar naturligtvis i
hög grad om linan måste passera skivor med små
diametrar. Fig. 47 visar tryckställen i trådar, som
tangerat varandra vid parternas tryck mot varandra
under drift. Den övre visar en vanligt slagen och
den undre en langslagen lina. Då i linor av. dessa
slagningssätt trådarna alltid korsa varandra erhållas
överallt inne i linan tryckpåkänningar, som ge
upphov till sådana nötningsfenomen. Hos linor med
parallellslagna trådar undvikas alla sådana
punktformiga påkänningar.
En liten slagningsvinkel medför minskad inre
friktion, men vinkeln kan ej göras hur liten som helst,
om tvinningen skall hålla. Några särskilda
undersökningar finnas ej publicerade rörande detta
förhållande. I en löst slagen lina blir inre rörelsen större
och följaktligen även friktionen.
Då yttertrådarna genom den yttre nötningen bli
alltmer nötta uppstår till slut mellanrum mellan dem.
De ligga ej längre i sina ursprungliga lägen utan
röra sig på det närmast liggande undre trådlagret,
som därvid också utsättes för nötning.
Uppluckringen av fastheten i det yttersta trådskiktet medför
även att trådarna i detta delvis befrias från sin
belastning, som överflyttas på de inre trådskikten.
Detta gäller i synnerhet langslagna linor, i vilka
trådarna på grund av konstruktionen lättare kunna
rubbas ur sin vid tvinningen intagna position. Hos
vanligt slagna linor ligga trådarna hårdare och
säkrare i sina ursprungliga lägen, också om nötningen
även här så småningom medför en rörelse mellan
de olika trådskikten. När uppluckringen blivit så
kraftig, att man lätt kan skilja mellan yttertrådarna
med mejsel eller annat tjänligt verktyg, eller vid
linor med större diametrar man vid knackning med
en hammare på yttre lagret ej längre hör någon
metallklang, är det på tiden, att linan tages ur tjänst,
även om endast ringa antal yttre trådbrott kunna
påvisas. Då det yttersta trådskiktet blivit så starkt
11 april 1942
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
