Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Massachusetts Institute of Technology. En vy från
huvudentrén med the Main Colonnade och domen.
ker sig Engineering School ända ned till
nybörjar-stadiet, så att den studerande kan sägas börja i
college; närmare bestämt i Engineering School.
I ett universitet kan utbildningen vara fördelad på
olika årsgrupper. Ungefär som vid Tekniska
högskolan de första tvenne åren bilda en lägre fackavdelning
och de följande tvenne åren en högre fackavdelning,
så kan här de första årsparen bilda analoga
avdelningar. De följas av en tredje avdelning för mera
avancerat arbete. För majoriteten elever är
utbildningen vid ett universitet fyraårig och giver som
slutgrad Bachelor of Science (B. S.) (eller Bachelor of
Arts, B. A.). Den som avlagt Bachelor-examen
benämnes graduate. Vid Tekniska högskolan kallas den
studerande etta, tvåa, trea och fyra, och analogt
benämnes han här Freshman, Sophomore, Junior och
Senior. j
Vår studentexamen faller ungefär mitt i
universitetens första fyraårsperiod (se föregående not).
B. S.- respektive B. A.-examen utgör ej någon
slutexamen i samma mening som vår
civilingenjörsexamen. Många fortsätta att studera för en högre grad;
Master of Science, M. S. Electrical Engineer, E. E.,
Doctor of Philosophi/, Ph. D. eller Doctor of Science,
D. Sc. Emellertid tunnar elevantalet snabbt av upp
mot doktorsgraden, som absolveras av jämförelsevis
få elever. De utexaminerade doktorerna äro i
allmänhet 25 à 26 år. Graden torde i allmänhet ligga
mellan vår civilingenjörsgrad och doktorsgrad — nära
den senare — och fordrar inlämnandet av en
doktorsavhandling, som försvaras inför av universitetet
utsedda sakkunniga och tryckes i något hundratal
exemplar. Ph. D.-männen gå i stor utsträckning till
industriens forskningslaboratorier.
Såsom förut nämnts kan linje B vara identisk med
linje A vad undervisningen angår, ehuru linjen i
huvudsak representerar en kortare utbildningsväg än
den via universiteten. I Technical Colleges — eller
Purely Technical Colleges med endast tvåårig kurs —
är undervisningen praktiskt inriktad och i viss
utsträckning av samma art som den i våra yrkesskolor.
I en dylik på radioteknik specialiserad skola få dock
eleverna lära sig en hel del teori; kunskapsnivån hos
de utexaminerade är ungefär densamma som den för
instituten (linje D) gällande (se härom fortsättningen).
Ehuru Technical College för många utgör en slags
fortsättningsskola för högre teknisk undervisning,
som bereder dem för en bättre start i det praktiska
livet, är för andra åter igen Technical College en väg
till fortsatt utbildning. Denna fortsatta utbildning
sker antingen i ett institut, linje B 1, ett universitet,
linje B 2, eller i ett tekniskt universitet, linje B. I
senare fallen kan eleven ofta hoppa över första
universitetsåret, men förlorar ändock ett år på denna
krokväg.1 Tidsförlusten anses uppvägas av den
bredare radiotekniska utbildning den studerande erhåller.
Den vägen II representerande linjen D leder över
mångårigt förvärvsarbete med självstudium fram till
skolstudier, som ofta företagas helt på fritid.
Förvärvsarbetet giver den blivande radioingenjören god
praktik, och parat med självstudium gör det honom
mogen för tämligen avancerade kurser i
korrespondensskolor, kvälls- och dagsskolor. Den i många
avseenden bästa utbildningen för elevkategorien i fråga
erbjuda de s. k. Institutes, till vilka våra svenska
tekniska institut äro motsvarigheter.
i Om eleven kan hoppa över första klassen eller ej beror på
vilket universitet det är fråga om. Vid en del universitet är det
så svårt att komma in, att de från High School utexaminerade
finna det nödvändigt att komplettera genom att gå ett eller
ett par år vid ett Technical College eller annan läroanstalt.
Fig. 6. Amerika har ett stort antal museer för vetenskap,
teknik och industri. Ovan ett av de vackrast belägna,
Museum of Science and Industry, Chicago. Skickliga
föreläsare hålla här orienterande föredrag med demonstrationer
om hertzska vågor, elektronrör, stroboskopisk rörelse,
komplex vågform etc. (Foto: förf.)
Fig. 7. De amerikanska universiteten ha relativt stora och
väl utrustade experimentverkstäder. Ofta få de
examens-arbetande själva tillverka olika specialdelar i verkstaden, och
många skolor ha verkstadstimmar på schemat. Ovan en bild
från Jefferson Physical Laboratory, Harvard.
36
7 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
