Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig. 8. En av RCA Institutes laboratoriebänkar med fyra dubbelpaneler.
Eleven håller just på att ställa in en svävgenerator (RCA 154). Under
denna är en signalgenerator (RCA 167) anordnad. På nästa panel finnas
voit- och amperemetrar för olika ändamål, övriga paneler ha tillfälliga
uppsättningar. På bänken synes en avlänkningsgenerator och en
rörvoltmeter, byggda av elever och assistenter.
Välkända representanter för instituten äro RCA
Institutes i New York och Chicago. Ofta börjar eleven
i ett tekniskt institut som kvällselev för att senare
övergå till dagsstudier. Ehuru instituten ej giva
någon allmänt erkänd grad, äro de bästa av dem
mycket väl kända inom industrien, där de ha gott
anseende. I vissa fall kan slutbetyget från ett institut
kvalificera till en lika god anställning som en BS-grad
från ett universitet — allt beror på individens
kvalifikationer och vilket universitet det är fråga om.
Arbetsgivaren förutsätter vid jämförelse, att
institutmannen har åtskilliga år längre praktik
än BS-mannen.
Vissa institut fordra ringa praktik för
inträde i första klassen, och det är
därför möjligt för pojkar med High School
Diploma att gå direkt över till ett dylikt
institut, linje C. För sådana elever blir
slutbetyget först av riktigt värde, då de
varit ute i praktik några år.
Liksom fallet är vid Technical
Colleges förekommer även vid instituten
att eleven går över till ett universitet,
linje E, för att erhålla en grad.
Det må än en gång framhållas, att
schemat i fig. 3 endast giver ungefärlig
information om de utbildningsvägar,
som i USA stå öppna för en blivande
radioingenjör. Såsom exempel på de
vägar utbildningen i verkligheten kan
följa, må nämnas, att den studieplan,
som i det föregående angivits för elever
enligt linje D (praktiskt arbete pius
senare skola) i speciella fall kan följas av
elever enligt linje A (universitetsvägen).
Detta är möjligt tack vare den
kvällsundervisning många universitet i
Amerika bjuda på. (Det är ej alltid fråga
om rena kvällslektioner, i det
undervisningen kan börja klockan fyra på
eftermiddagen.) Antag, att en elev med
High School Diploma påbörjar
förvärvsarbete men samtidigt går i
kvällsgruppen vid ett universitet. Han får då den
linje D tillhörande praktiken men
därjämte en skolutbildning, som utmynnar
i en erkänd grad. Givetvis tager det
betydligt längre tid för honom att nå en
grad på kvällstid än på dagstid, men
förefintligheten av en sådan möjlighet
har stimulerat studieintresset i Amerika
i hög grad. Ej alltid äro
kvällskursplanerna lika väl tillrättalagda som
dagskursplanerna; eleven tvingas ofta
själv att komponera sin studieplan och
att täcka eventuella luckor i den genom
självstudium. Ej heller är det alltid
möjligt att erhålla en grad med enbart
kvällsstudier; vissa universitet fordra
exempelvis, att sista året göres på
dagstid. Omvänt gäller, att vissa
universitet ej uppmuntra kvällsstudier för den
lägsta graden men däremot erbjuda
kompletta kvällskurser för högre grader.
Vid Columbia University är det sålunda
möjligt för en BS-man att taga en
MS-grad uteslutande genom kvällsstudier. Vi
återkomma härtill.
En förklaring till att kvällsundervisningen i stor
utsträckning giver samma kvalifikationer och
examina som dagsundervisningen är j ätt kvällskursernas
elevantal är så stort, att de ekonomiska villkoren för
rationell drift äro för handen. I en del fall är
kvällsundervisningen bättre än dagsundervisningen av det
skälet, att mer kvalificerad lärarpersonal står till
buds för den förra än för den senare. Många
specialister ute i industrien ha ingen möjlighet att komma
Fig. 9. En 50 Mp/s stämlinjestyrd televisionssändare, konstruerad för
undervisningsändamål av G. Maedel, Chief Instructor vid RCA Institutes, New
Tork. Närmast stämlinjen t. v. synes push-pull-oscillatorn (första steget),
en kraftförstärkare (andra steget) och slutförstärkaren (tredje steget).
Slutförstärkaren matar en konstantenn med en 50 W glödlampa (enheten t. h.).
7 mars 1942
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
