Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
flertalet studerande trots allt synas anse, att det är
opassande för en elev att yttra sig i klassrummet.
Hellre än att taga till frågemetoden lämnar man gärna
delar av föreläsningskursen oförstådda. För
tentamina litar eleven ofta till assistenter och till för
tentamina särskilt lämpligt studiemateriel. Ofta giver
sådant studiemateriel besked om lösningar till de
speciella problem en viss tentamen omfattar, men
däremot ej om de viktiga allmänna principer och lagar,
på vilka lösningarna basera sig.
I Amerika existerar ej denna underdånighet för
professorn. Den högtidliga respekt, som präglar våra
föreläsningar, saknas i stort sett. Man betraktar
professorn som en av skolan anställd individ, vilken
åtagit sig "jobbet" att i ändamålsenlig form servera
kunskapsmaterielet. Det är professorns uppgift att
lägga fram materielet i lättsmält och lättförstådd form,
och på ett så roande och intressant sätt, att eleverna
vilja höra mera. Då får professorn namn om sig att
vara en god lärare. Om eleven tycker att han ej får
valuta för sina pengar (terminsavgifterna äro höga),
är han ej sen att göra professorn detta veterligt. En
studerande kan sålunda avbryta en föreläsning med
ett "Would you say that again, please?" Professorn
känner sig därvid varken hindrad eller förargad —
kanske snarare smickrad av att finna, att eleverna
följa med.
Den amerikanska college-utbildningen är
synnerligen skolbänksbetonad; eleven ä.r underkastad en
ganska sträng kontroll med hemuppgifter och
läxläsning. Vår universitetsutbildning har sålunda
betydligt friare former än den amerikanska
universitetsutbildningen under de fyra första åren. Trots detta
florerar i Amerika frågesystemet. Tydligen går
frågesystemet mycket väl i lås med en sträng skolform.
För att undvika tidsödande frågor tvingas den
amerikanska professorn att framställa allting enkelt,
logiskt och lättfattligt; även teoretiska saker, som en
bekväm professor kan avfärda genom att skriva upp
några formler på svarta tavlan. Den amerikanska
professorn synes alltid ha tid att resonera med de
studerande, särskilt i de högre klasserna. En
förklaring härtill är att de avancerade klasserna äro små,
en annan att antalet föreläsningstimmar är mindre än
hos oss. Konstruktionsövningar och andra övningar
saknas ofta helt och hållet på det amerikanska
högskoleschemat. — De studerande måste ha fritid för
sport, biblioteksstudier, m. m.
Såsom förut nämnts skilja sig olika skolor högst
väsentligt från varandra — icke minst beträffande
arbetstempot. Förf. har det intrycket, att de
radiotek-niskt studerande i allmänhet ej arbeta så hårt. som
motsvarande studerande på E-sektionen vid Tekniska
högskolan, men att i vissa klasser vid vissa
universitet, exempelvis Harvard och MIT, tempot är mer
uppdrivet än hos oss. Hur hårt amerikanarna än
arbeta, synas de dock alltid ha tid för sport och
rekreation.1
I de amerikanska universiteten anordnar man ofta
seminarieövningar av det slag, som även förekommer
i Sverige. Dessa övningar ligga väl till för den ame-
1 Allmänt sett taga amerikanarna skolutbildningen lättare
än svenskarna, ej endast i universiteten utan ända från
begynnelsen. Sålunda anordnas i vissa High Schools läxläsning på
skoltimmar, så att eleverna i vissa klasser äro praktiskt taget
befriade från hemarbete.
rikanska ungdomen, som är van att röra sig ledigt
och otvunget vid offentliga tillställningar. Allting
går mycket fritt till och under kordiala
umgängesformer. Man pratar och har trevligt och dricker te.
Ofta försiggå seminarieövningarna i en föga
klass-rumsbetonad lokal. Någon av eleverna har till
uppgift att tala om något visst område inom det egna
facket, t. e. om generering av ultrakorta vågor.
Bortsett från den träning den studerande får i att hålla
föredrag, har han den stora fördelen att i auditoriet
ha sin professor, som obönhörligt slår ned på misstag
av teknisk art, för att nu ej tala om kamraterna, som
ej äro hågade hålla inne med egna kunskaper.
Diskussionerna kunna bli både intensiva och långvariga.
En annan aktivitet av liknande slag inom de
amerikanska universiteten utgöra de s. k. kollokvierna.
Vanligen har varje fackavdelning ett kollokvium per
månad; ett dylikt kan sägas vara ett tekniskt föredrag
med diskussion, förflyttat inom skolans väggar.
Exempelvis sänder General Electric omkring en ingenjör
till olika universitet. Som ämne kan föreläsaren
exempelvis välja: "Isolationsmaterial för ultrahöga
frekvenser."
I många amerikanska skolor börjar man redan
första collegeåret med föreläsningar, som avse att genom
översikter orientera den studerande om tekniken
inom skilda områden. Sålunda kan en viss
föreläsning behandla ’ämnet: "Olika verksamhetsfält för
radioingenjörer." Ändamålet med föreläsningarna är
att för blivande fackingenjörer belysa respektive fack
och dess respektive plats inom all övrig teknik.
I Amerika har man tagit alla medel i
undervisningens tjänst för att göra denna så effektiv som möjligt.
Skioptikon och balloptikon utnyttjas flitigt, ävenså
filmen. Storindustrien har filmer från rör- och
apparattillverkning m. m., som kostnadsfritt ställas till
skolornas förfogande. Ett stort antal
demonstrationer förekomma.
Som allmänt omdöme vid jämförelse av amerikansk
och svensk skolutbildning må sägas, att man i
Amerika bekymrar sig mer om eleven och hans problem
— även livsproblem — än vad fallet är hos oss. Vid
många universitet formligen matas eleven med
kunskaper. En fördel härmed är att ingen tid går
förlorad på onödigt tänka.nde och att följaktligen en
ganska stor kurs kan inhämtas på kort tid. En
olägenhet är, att utbildningen standardiseras, och att det
självständiga tänkandet och arbetet reduceras. En
elev, som är van att ha någon som vakar över honom,
lär sig ej att lita på sig själv i samma utsträckning
som en elev, tvingad att klara viktiga uppgifter på
egen hand. Säkerligen skulle de goda sidorna hos
båda undervisningssystemen förenade konstituera en
skolform av synnerligen hög kvalitet.
Det förtjänar nämnas, att standardisering av
utbildningen på många håll i Amerika räknas som en
fördel. Många företag vilja ha ingenjörerna så att säga
stöpta i samma form, för att få ett enhetligt material
att arbeta vidare med i firmakurserna.
Såväl inom som utom de amerikanska skolorna
förekomma ett slags kurser i fostran för det praktiska
livet, som icke minst för radioingenjörerna ha stor
betydelse. Ämnet kan heta: "Framställningskonst och
umgängeskonst", och det kan i en eller annan form
förekomma redan på tioåringarnas schema. Dock är
det först under college-tiden ämnet blir till verklig
42
7 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
