Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
nytta för den studerande. Avsikten är då att lära
honom skriva tidskriftsartiklar, hålla föredrag och
uppträda på ett trevligt och vinnande sätt under
yrkesutövningen. På periodiskt återkommande tider
måste den studerande hålla föredrag i något tekniskt
eller allmänt ämne och i en efterföljande diskussion
lära sig att försvara det sagda, I många fall övergå
dessa övningar i seminarieövningar (se föregående).
Beträffande artikelskrivningen är träningen inriktad
på att giva eleven en inblick i hur man medarbetar i
en teknisk tidskrift.
Största intresset tilldraga sig måhända de kurser
— ännu en smula på försöksstadiet — som avse att
dana personliga egenskaper av värde för den blivande
ingenjören. Man får lära sig hur man säljer en vara,
och sedan hur man säljer sig själv, dvs. söker en plats.
Med filmens hjälp demonstreras exempelvis hur man
skall och icke skall bemöta en kund, att kunden alltid
har rätt, etc. Vidare får man lära sig, hur man skall
uppträda gentemot chefer och kamrater och
underlydande på arbetsplatsen, att man skall vara artig,
leende, tolerant, uppmärksam etc. och aldrig giva sig
in på argumentering. Sådana kurser äro, där de
förekomma, mycket roliga och underhållande, och de
studerande vilja ej gå miste om en minut av föreläs-
ningstiden, i synnefhet ej om kursledaren är den rätta
personen för uppgiften. Man går även in på det
privata livets områden ocE giver instruktioner om såväl
själens vård som konsten att välja en god hustru och
att leva ett lyckligt familjeliv. I stort sett är det
Dale Carnegie^ idéer, som gå igen.1 Dale Carnegie
har ett flertal institut i Amerika, huvudsakligen
avsedda för affärsmän, som behöva lära sig hur man
handskas med folk för att mångdubbla sin inkomst.
Enligt en av Carnegie angiven statistik hänför sig
endast 15 % av en ingenjörs inkomst till hans
tekniska kunskaper, under det att 85 % härröra sig från
sådana själsgåvor som personlighet och förmågan att
leda folk. Troligen äro dessa siffror riktiga och
troligen komma dessa kurser att bli av allt större
betydelse inom ingenjörsutbildningen.
Det vore önskvärt att i den svenska
universitetsundervisningen allt större uppmärksamhet ägnades
åt seminarieövningar och kollokvier, ävenså att
"Car-negie-kurser" infördes i de tekniska läroanstalterna.
Sådana kurser skulle bliva av speciellt stort värde för
offert- och försäljningsingenjörer.
i Carnegie har givit kurser vid American Institute of
Electric Engineers, the New Tork Telephone Company,
Westinghouse och andra företag med radiofolk bland personalen.
Besparing av ledningskoppar genom begränsning
av kortslutningsströmmars varaktighet.
Av GÖSTA ZIMMERMAN.
I meddelande nr 47 från Industrikommissionen
angående användning av koppar för vissa fasta
elektriska starkströmsinstallationer ha lämnats vissa
direktiv rörande ökning av tillåtna belastningar på
kablar vid normal drift. Dessa direktiv gå i
huvudsak ut på att man numera för kablar helt förlagda
i jorden skall tillåta 15 % högre strömbelastning än
tidigare. I detta samband bör emellertid vederbörlig
hänsyn tagas till belastningens karaktär, och
anvisningar härför ha införts i Industrikommissionens
meddelande nr 16. Sålunda ha här införts tabeller över
den tillåtna belastningens variation vid olika
dygns-utnyttningsfaktorer. Även beträffande tillåtna
spänningsfall har Industrikommissionen lämnat vissa
generella direktiv.
Kablar, blanka kopparledningar etc. måste
emellertid även dimensioneras med hänsyn till
förekommande kortslutningsström, och man finner ofta, att denna
storhet är avgörande för dimensioneringen. Om
mindre snabba oljebrytare användas, kan det hända att
genomförda kortslutningsberäkningar ge vid handen,
att mångfaldigt större koppararea erfordras än de
som kunna beräknas med stöd av normerade
strömbelastningar och spänningsfall. Genom lämpligt val
av brytare, säkerhetsapparater etc. i
högspänningsanläggningar har man emellertid möjlighet att
reducera den med hänsyn till förekommande
kortslutningsström erforderliga ledningskopparn, och avsikten med
denna uppsats är att i korthet klarlägga grunderna
för sådana beräkningar.
Kortslutningsströmmen har både termiska och
dynamiska verkningar. Vid kabelanläggningar är det
de termiska som äro avgörande, medan i ställverk i
många fall den dynamiska synpunkten fäller
utslaget.
Om man skall beräkna kortslutningsströmmen i en
viss nätdel, måste man dels känna bakomliggande
generatoreffekt samt generatorernas karakteristiska
data, dels nätets resistiva och reaktiva motstånd
mellan generatorerna och kortslutningsstället. I Aseas
handbok nr 15 finns angiven en generell metod för
genomförande av sådana beräkningar. Beräkningarna
enligt de anvisningar, som där lämnas, äro emellertid
relativt omständliga, och dessutom visar det sig i
många fall svårt att erhålla kompletta data för
generatorer, ledningsnät etc.
Det finns emellertid en rent mätteknisk metod att
förutbestämma kortslutningseffekter i en viss nätdel,
vilken metod närmare behandlats bl. a. av H. Roser
i ETZ, häfte 40 1940. Grundtanken i denna mätmetod
framgår av följande. Om man i den punkt i ett
trefasnät, där kortslutningseffekten skall mätas,
inkopplar en kapacitet, vars märkström är Ic kA, uppstår
en viss spänningsändring AEc kV. Om man bortser
från nätets resistans, kan utrycket för denna
spänningsändring skrivas
A£c = /c-X.s/3 kV (1)
där X betyder nätreaktansen uttryckt i ohm per fas.
Uttrycket för nätets permanenta kortslutningsström
7 mars 1942
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
