Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
kemiskt rena föreningar, såsom oxider. Dessutom
tillkommer fordran på att materialet icke får ingå
kemisk förening med ledaren ej ens i reducerande
atmosfär, vilket, gör materialvalet än mer inskränkt.
Det kan här vara befogat att lämna några
uppgifter beträffande de tekniska konstanter, som
uppgivas för kvartsglas.s Detta material är utan tvivel
det idealiska isolationsmaterialet ur elektroteknisk
synpunkt, men tyvärr är det ett mycket dyrbart och
svårbearbetat material, varför det har en
jämförelsevis liten teknisk användning. Bl. a. användes det
dock för isolatorer för elektriska
dammreningsanläggningar. I flera avseenden torde kvartsglasets
tekniska konstanter vara att betrakta som gränsvärden
för vad som är praktiskt uppnåeligt under
förutsättning att råmaterialet för kvartsglaset är rent.
Elektriskt inre motstånd .. 10"—1018 Q cm (20°)
Elektrisk
genomslagshållfasthet .................. 25—40 KV/mm (20°)
Dielektrisk förlustfaktor tg 8 1,0—2,6 10—4 (300 m—
60 cm)
Dielektricitetskonstant .... 3,5—3,7
Tryckhållfasthet .......... 20 000 kg/cm2
Böjhållfasthet ............. 700 kg/cm^
Temperaturväxelbeständig-
het ..................... Kvartsglasisolatorer kunna
i glödande tillstånd kastas
ned i kallt vatten utan att
sprickor uppstå
Värmeutvidgningskoeffieient 5,8 X 10—7/°C (0°—1 000°)
Värmeledningsförmåga ____ 0,oo33 cal/cms°C (0°)
Beständighet .............. Mycket god (1600°—1700°)
Indelning och beskrivning av de vanligaste keramiska
isolationsmaterialen.
När man skall försöka göra en indelning av de
fin-keramiska isolationsmaterialen får man givetvis göra
rätt grova generaliseringar, och man kan ej heller
göra anspråk på att få alla typer med. Det finnes
en hel del specialisolatorer, som tillverkas för
särskilda ändamål av mycket varierande sammansätt-
Tabell 1. översikt av de keramiska materialen och deras egenskaper.
Material
Utseende
Består i huvudsak av
Egenskaper
1. Material av porslinskaraktär vit eller tämligen vit, skärva tät lera, kvarts och fältspat (ev. ytterligare flussmedel) goda mekaniska egenskaper,
jämförelsevis god isolator (ej för
högfrekvens), medelgod
temperatur-växelbeständighet.
2. Material av
cha-mottekaraktär växlande färg,
vanligen porös lera + tillsats, exempelvis
eha-motte, karborundum etc. medelgoda mekaniska egenskaper, mindre god isolator, god
temperatur-växelbeständighet.
3. Steatitmaterial vanligen vit eller
tämligen vit skärva, tät magnesiumsilikat + fluss- och plasticeringsmedel mycket goda mekaniska egenskaper, mycket god isolator, mindre god temperaturväxelbeständighet
4. Material på
kor-dieritbasis växlande färg i
allmänhet dock ljusare färgtoner, tät eller porös magnesiumsilikat eller magnesit och lera (ev. ytterligare
tillsatser) tätbränd god mekanisk hållfasthet, god isolator, mycket god
temperaturväxelbeständighet.
5. Material på
ti-tansyrebasis i allmänhet gul till brun färg, tät skärva titandioxid jämte mindre
mängder fluss- och plasticeringsmedel, ibland avsevärd magnesiatillsats god mekanisk hållfasthet, god
isolator för högfrekvens, hög
dielektricitetskonstant, mindre god
temperaturväxelbeständighet.
6. Isolatorer
baserade på rena oxider i allmänhet
tätsintrade, varierande färg högeldfasta oxider hög eldfasthet samt lågt ångtryck vid höga temperaturer.
7. S. k.
inbädd-ningsmassor porösa, vanligen färgade lera + tillsats, exempelvis korund och magnesiumoxid mindre goda mekaniska egenskaper, medelgod isolationsförmåga.
2 maj 1942
69
ning, vilka alltså måste falla utanför indelningen.
Indelningen har vidare gjorts på keramiska grunder,
då en indelning baserad på de tekniska egenskaperna
är praktiskt taget omöjlig att genomföra. — Med
dessa inskränkningar torde schemat i tab. 1 kunna
bidraga till att klargöra, inom vilken materialgrupp
man kan återfinna isolatorer med önskade tekniska
egenskaper.
Porslin är till sin inre byggnad tämligen
komplicerat. Det framställes som bekant genom bränning
av en med yttersta omsorg gjord blandning av lera,
kvarts och fältspat. Detta är alltså
huvudkomponenterna i blandningen, för vissa ändamål tillkomma
speciella tillsatser. Vid porslinets bränning smälter
fältspaten och bildar ett glas, som delvis löser upp
kvartsen och leran. En del av leran finnes dock kvar
i porslinet som aluminiumsilikat, ehuru det
omvandlats i s. k. mullit, dvs. en kiselsyrefattigare förening
än det från början i leran ingående
aluminiumdisili-katet. Kvartsen undergår vissa kristallografiska
omvandlingar under bränningen till andra
kristallmodifikationer. Den keramiska bilden av porslinet blir
alltså tämligen komplicerad och utgöres av ett
konglomerat av glas av växlande sammansättning,
beroende av närheten till halvlösta kvarts- eller
ler-partiklar jämte mullit och olöst kvarts. Fältspaten
är ett alkalialuminiumsilikat, dvs. i porslinets glasbas
finnes det gott om alkalijoner. — Från strängt
isola-tionsteknisk och teoretisk synpunkt är porslin därför
knappast en fullgod isolator. I jämförelse med andra
icke keramiska material är det dock ett högvärdigt
ämne. De dielektriska förlusterna måste i denna
heterogena skärva bli tämligen höga. Likaså gör den
förhållandevis rikliga förekomsten av alkalijoner, att
spec. motståndet icke kan vara så högt.
Anmärkningsvärt hög är den elektriska
genomslagshållfastheten; möjligen kan detta förklaras av den ovan
nämnda stabiliteten hos Si04-tetraederna i gittret.
Termiska utvidgningskoefficienten är medelhög och
motståndsförmågan mot temperaturväxlingar rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
