- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Elektroteknik /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

ridån till vänster, medan den förmente talaren gick
ut till höger.

Andra liknande experiment ha gjorts, vilka givit
värdefulla upplysningar om det stereofoniska
hörandet.

Den första kommersiella användningen i större skala

av stereofoniskt ljud är inspelningen av en ny tecknad
film, "Fantasia", vid Walt Disneys studios i
Hollywood. Det ljudsystem, som här användes, har tre
tonband förutom ett band för kontroll av ljudstyrkan.
För tonåtergivningen användes en särskild film, som
köres i en separat projektor synkront med bilden.

Beräkning av shuntar och förkopplingsmotstånd
instrument med torrlikriktare.

Av dr-ing. V. HOFFMAN, Praha.

Som bekant begagnas mycket ofta likströmsinstrument
av vridspoletyp i samband med torrlikriktare för mätning
av växelström och -spänning. Dessa instrument ha den
nackdelen, att man vid bibehållen skala ej kan ändra
mätområdet medelst enkla shuntar eller
förkopplingsmotstånd. Detta på grund av likriktarens krökta
karakteristik (se fig. 1). Man kan dock med hjälp av ett
konstgrepp erhålla ett instrument med en enda skala och
flera mätområden. Det kan dock icke undvikas, att
instrumentkänsligheten minskas.

Metoden för beräkningen av shuntar och
förkopplingsmotstånd anges i det följande för en envägslikriktare.
Metoden gäller dock även för graetzkopplingen.

1. Beräkning av shunten.

Utgår man från ett med shunten S graderat
instrument enligt schema i fig. 2, gäller

ic = is + «u (1)

sålunda

S

1

Si

Bt + St .
St

n

8’

dvs.

och

1 n

e" St = S

. Rt+ St .

1u a ...... — mu

Oi

(5

(6)

ty både strömmen iu och spänningen eu måste vara de
samma i båda fallen.
Ur (5) och (6) erhålles

St = -



E

(2)

EJn enkel grafisk kontroll visas i fig. 4, för n = 2 och
med

tg ex. = S, tg oct = St

S .

ä> tge.

7? - S

B,- 2,

Den nedersta kurvan är karakteristiken för likriktaren
med instrumentet i serie. Den streckade kurvan är
karakteristiken för kopplingen enligt fig. 2, dvs.
motsvarande instrumentets skala, och den översta kurvan gäller
slutligen för schema enligt fig. 3. Konstruktionen
behöver knappast någon förklaring.

2. Beräkning av förkopplingsmotståndet.

Vill man öka området för en voltmeter, är
tillvägagångssättet följande. Vi utgå från ett instrument
graderat i en koppling enligt fig. 5, för vilken gäller

6c ~ 6u -f- B iu

Fig. i.

ic i = ist + iu (1 a)

e„ + Et iu ,a .
ist = ––––(2 a)

eller

. _ eu Bt +_St . (3 a)
~ Si + ’ St (4 a)

Fig. 2.

–- -

Fig. 3.

+ iu ■ (B)

önskar man öka strömområdet n gånger, blir

ict = nia = n + niu (4)

o

Därvid måste instrumentströmmen iu bliva
oförändrad, då vi ju begära., att
samma skala skall användas.

För att öka strömområdet
begagnas kopplingen enligt
fig. 3, för vilken gäller

Fig. 1.

~e Ekvationerna (4) och
ge

i R,
La ’

_-_n-AAAAA-

(4 a)

1 aug. 1942

105

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:40:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942e/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free