Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
rt II II It i II II II II tttTrrrn
10 20 30 P/s
Fig. 3. Tillåtna procentuella värden _ på
periodiska spänningsvariationer.
samtidigt med enfasbelastningen. För svetsmaskiner
har det t. e. i Amerika stundom förekommit, att man
i stället för den vanligaste anordningen med
kondensatorer parallellkopplade med belastningen använt
seriekondensatorer, en inkopplingsmetod som
visserligen sedan gammalt är känd men av olika skäl
åtminstone här i Sverige fått mycket begränsad
användning för normala ändamål. Det skulle föra för långt
att här i detalj gå in på härmed förknippade fenomen.
Det bör endast påpekas, att de båda
inkopplingsmetoderna ha rätt olikartade verkningar på själva
svets-förloppet med hänsyn till det under detta förlopp
ganska variabla motståndet i svetsstället, och att det
beroende på svetsmaskinens karaktär och önskemålen
rörande svetsförloppet kan vara fördelaktigt att välja
än den ena, än den andra kopplingen. Rent praktiskt
torde det dock i flertalet fall vara förmånligast att
använda den vanliga parallellkopplingen, enär
svets-maskinen då får samma egenskaper som utan
kondensator och man sålunda kan behandla
faskoinpen-seringsproblemet mera individuellt med hänsyn till
nätet utan att samtidigt behöva tänka på själva
svetsmaskinen.
Tillåtna spänningsvariationer.
Storleken av de tillåtna spänningsvariationerna
bestämmes så gott som uteslutande av hänsynen till
deras inverkan på belysningens kvalitet. Ett flertal
undersökningar häröver ha gjorts, men då
förhållandena variera starkt från fall till fall och resultatet
dessutom är i ganska hög grad beroende på
subjektiva omdömen, är det vanskligt att lämna fullt
pålitliga regler. Givetvis måste man också ställa
strängare krav i ett stort stadsdistributionsnät, där
även de obetydligaste oregelbundenheter lätt väcka
irritation hos abonnenterna, än i en mera lokalt
betonad anläggning. Erfarenheten synes dessutom visa,
att människan även i detta avseende har en ganska
god anpassningsförmåga och sålunda t. e. inom ett
fabrikssamhälle kan vänja sig vid
belysningsvariatio-ner, som, om de skulle uppträda tillfälligt och
oväntat, skulle väcka påtaglig irritation.
Det är sålunda med en viss reservation som i fig. 3
och 4 ett antal inom Asea erhållna eller samman-
ställda försöksresultat återgivas. Den övre kurvan i
fig. 31 har erhållits genom jämförelse av ett flertal
egna och i den tekniska litteraturen publicerade
undersökningar över inverkan av en regelbunden
sinusformad variation i spänningen och har sedan
länge använts såsom norm för tillåten
olikformighetsgrad hos generatorer drivna av kolvmaskiner.
Den undre kurvan i samma fig. utgör en
uppskattning av den grad, i vilken störningarna försvåras,
om variationerna alltjämt äro periodiska men av
rektangulär form. Fig. 4 slutligen, som dock icke är
kontrollerad av ett lika stort antal observatörer som
föregående kurva, återger resultatet av några försök
med enstaka variationer av olika karaktär. Man
skulle möjligen såsom en grov sammanfattning av
dessa resultat och med reservation för vissa särskilt
ogynnsamma områden av variationsfrekvensen kunna
angiva ett värde av 1,8 % såsom ett rimligt värde på
de tillåtna variationerna och skulle då med hänsyn
till förut angivna spänningsfallsberäkningar erhålla
som resultat, att en enfasig svetsbelastning
uppgående till 0,’7!5 à 1,15 % av anslutningspunktens
kortslutningseffekt skulle kunna tillåtas.
Symmetrering och utjämning av enfasbelastningar.
Det fullkomligaste och mest universella medlet för
utjämning i de fall, då svetsbelastningen överstiger
den för nätet tillåtliga, är utan jämförelse insättande
av en motorgenerator. Härigenom blir belastningen
fullt symmetriskt trefasig, och man kan dessutom
antingen genom användning av synkronmotor erhålla
en hur god effektfaktor som helst eller vid
användning av asynkronmotor, eventuellt i förening med
svänghjul, åstadkomma god utjämning av
belastningsstötarna. Är variationsfrekvensen hög ger även
synkronmotorn god belastniiigsiitjämning och
överstiger den ca 5 per sekund, ger synkronmotorn till
och med bättre utjämning än asynkronmotorn. Genom
lämplig dimensionering i kombination med
regler-anordningar ’har man vid användning av omformare
även möjlighet att bättre än vid direkt nätanslutning
i Se även Aseas tidning, april 1927.
Fig. 4. Tillåtna procentuella värden på enstaka
spänningsvariationer (variationernas tidskonstant
T i sekunder).
112
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
