Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
7 8 9 10 11 12 13 14 IB 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 3 4 5 6 7
KLOCKAN
Fig. 3. Belastningskurvor från Stockholms elverk.
kraft genom leverans från Krångedeverket, bättre
korttidsreglering i Dalälven 1941 än 1931, tillkomsten
av sopförbränningsanstalten vid Lövsta samt
ångkraftleverans till främmande kraftföretag tack vare
samköming via riksnätet.
I detta sammanhang må framhållas vikten av att
de större företag eller grupper av företag, som nu
deltaga i samköming via centrala driftledningen, icke
enbart se till att täcka det egna energibehovet utan
jämväl det egna effektbehovet. Detta är nödvändigt.
Ansvaret för täckandet av effektbehovet bör icke,
som nu ofta sker, överlåtas på andra. Den som det
gör förlorar i längden om icke formellt så dock reellt
sin självständighet.
Kraftbehovets starka utveckling i Stockholm
gjorde, att elverket under senare hälften av 1930-talet
började se sig om efter ett nytt eget kraftobjekt som
komplement till Dalälvs- och Krångedekraften. Det
ansågs nämligen orimligt begära, att de
industriföretag, som staden samarbetar med inom
Krångedebola-get, skulle medverka att ställa till förfogande och
finansiera kraftutbyggnader, som enbart komme
Stockholm till godo.
Efter ett eller annat misslyckat trevande stannade
man för Järpströmmen, ett tillflöde till Indalsälven.
Detta passar Stockholm synnerligen väl.
Karakteristiskt för Järpströmmen äro de stora sjöarna Kallsjön,
Torrön m. fi., som med magasinsvolymer efter
reglering av sammanlagt ett par milliarder m3 möjliggöra
att praktiskt taget hela högfloden kan magasineras
för att urtappas först under vinterhalvåret, då
Stockholm har sin största belastning och kraftverken i
nedre Indalsälven behöva vattentillskott. Nederbör
den är för svenska förhållanden riklig, enär
randbergen mot väster äro låga, varför de regnförande
Atlantvindarna avlämna sin nederbörd inom
Järp-strömmens tillrinningsområde.
Fig. 5 anger hur regleringen kommer att förändra
vattenförsörjningen under ett typiskt år.
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 3 4
Fig. 4. Energiproduktionens fördelning på vattenkraft och ångkraft november 1931 och 1941.
144
3 okt. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
