Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Milj. kWh
rno
Fig. 1. Energiförbrukning, maximibelastning och
innevånareantal från år 1890. 1. Energiförbrukning i millioner kWh.
2. Maximibelastning i 1 000 kW (MW). 3. Innevånareantal 1
1 000-tal (31 dec.). 4. Energiförbrukning i kWh per innevånare.
Fig. 2.
Stockholms elektricitetsverks
energibehov
samt
medeltalskurvor
däröver,
beräknade av ^
förbrukningen SSSSSSS^l^^|
för åren
1904—1937. 1. Ären 1904—1919 (y = 9,55 + 0,819 t + 0,2637 f2).
2. Ären 1904—1937 (y = 11,0 — 0,147 t + 0,317 42). 3. Ären 1904
—1931 (2/ = 17,36- 1,724 t + 0,377 (2).
förhållandena äro goda, men detta är icke avgörande.
Mig veterligen har icke heller någon ansträngning
gjorts från stadens sida att få hit några
storindustriella företag av här avsett slag. Även allmänna
trevnadssynpunkter ha säkerligen medverkat. Så
snart arbetet inom en fabrik är bullersamt för
omgivningen eller denna besväras av sot och rök eller
mindre behagliga odörer vid luft- eller
vattenförorening, blir det ju alltid ett förfärligt stohej ■— icke
minst i pressen — över de olidliga förhållandena.
Det är också under sådana förhållanden ganska
naturligt, att, när frågan om mycket stora kraftbehov
någon gång uppkommit för helt nya industrier, inte
heller elverket varit rustat att tillgodose dessa. Den
utan sådana extra tillskott starkt växande
kraftförbrukningen i Stockholm har ändå givit verket full
sysselsättning att tillgodose. Härmed är ju också
sagt, att belastningen i Stockholm utgöres av
borgerlig förbrukning, förbrukning vid högförädlande
industrier, offentlig belysning och spårvägen. Den
borgerliga förbrukningen svarade förra året för 51 %,
industrien för 35 %, offentliga belysningen för 4 %
och spårvägen för 10 %. Totalt utgjorde den, mätt
vid Yärta- och Skanstullsverken, 457 mill. kWh och
fördelat på ca 600 000 innevånare omkring 750 kWh
per individ, vilket ju är en förhållandevis låg siffra.
Härvid får man icke glömma bort, att en betydande
del av det borgerliga och industriella värmebehovet
tillgodoses bl. a. med gas. Utan att närmare ingå på
den saken må nämnas, att den totala
gasförbrukningen, omräknad efter 1 m3 = 3 kWh, 1941 svarade
mot 330 mill. kWh.
Å fig. 1 anges för åren 1892—1941 — inom paren-
tes må nämnas att Stockholms elverk fyllde 50 år
den 1 sept. i år — energiförbrukningen i millioner
kWh, maximibelastningen i MW, innevånareantalet
och energiförbrukningen i kWh per innevånare.
Anmärkningsvärt är det ringa inflytande som den s. k.
kopparkrisen år 1907 samt 1921 och 1932 års kriser
haft på kraftförbrukningen. Nedgången år 1940 torde
huvudsakligen få tillskrivas den s. k. kilo watt jakten
i början av detta år.
Å fig. 2 visas prognoser över kraftbehovets ökning.
Efter dessa prognoser arbetar verket såväl vid
anskaffandet av ny kraft som vid dennas fördelning
i stort över staden. Påfallande är hur förhållandevis
väl de såväl 1919 som 1931 gjorda prognoserna visat
sig stämma med verkligheten 23 resp. 11 år senare.
Uppenbart är emellertid, att kraftförbrukningens
ökning ej allt framgent kommer att asymtotiskt närma
sig till »/-axeln i diagrammet.
Stockholm har typisk samhällsbelastning med en
markant skillnad mellan kraftbehovet under olika
årstider. Detta är störst strax före jul och minst
omkring midsommar. Å fig. 3 visas
belastningsdiagrammen för en vinterdag och en sommardag. Under
vinterdagen framträda skarpt de toppar, som
orsakas av den stora ljusbelastningen dels på morgonen
och dels på middagen, innan den industriella
förbrukningen upphör.
Ett annat drag i Stockholms kraftförsörjning är
den stora roll ångkraften spelat och alltjämt spelar
vintertid. Skälen äro alltför välkända för att här
behöva upprepas. Fig. 4 visar två körplaner för
sista veckan i november 1931 resp. 1941. Vid en
jämförelse mellan dem framgå bl. a. ökningen i vatten-
1 aug. 1942
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
