Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
AR 1865 90 95 1900 05 10 15 20 25 30
vänta, att ett positivt resultat av en sådan
undersökning skulle stämma statsmakterna gynnsamt ifråga
om anslagsbeviljande för nya kraftverk, ty vår
växande statsskuld måste i framtiden, om den över huvud
taget skall kunna fördragas, kunna slås ut på ett
större antal individer, m. a. o. en ökad nativitet är
högst nödvändig.
Vore ej detta stora problem värt en allsidig och
förutsättningslös utredning, lämpligen genom KTH,
undrar Jönsson.
Notiser
Kraftöverföring med högspänd likström. Liksom
under elektroteknikens tidigare år
överspänningsproblemen voro ett omhuldat ämne för utläggningar i
fackpressen och i diskussioner vid allmänna
elek-troteknikermöten, förmodligen därför att man visste
så litet om dem, så har i våra dagar
kraftöverföring med högspänd likström ägnats särskild
uppmärksamhet. Om man bortser från Glesumsystemets
korta och kanske helst förglömda saga ha vi här i
landet nöjt oss med att se på vad andra göra, för att
med viss spänning avvakta den tidpunkt, då det vilde
blive noget av och tiden därmed skulle vara mogen
för svenskt initiativ.
Då ämnet i förbigående berördes vid
Elektroingen-jörsföreningens sammanträde den 11 sept., under
diskussionen kring kraftutbyggnaderna i Sverige, kan
det måhända ej vara ur vägen att lämna ett helt kort
referat av några intressanta artiklar, som beröra detta
område, och som publicerats i jubileumshäftet av
Brown & Boveri Mitteilungen av okt. 1941. Detta
nummer har ägnats helt åt kraftöverföring pä stora
avstånd och behandlar förutom en del viktiga frågor
i samband med växelströmsöverföring även
anläggningar för högspänd likström. Sålunda bidrager
Ehrensperger med en artikel "Der Vergleich der
Wirt-schaftlichkeit der Energieübertragung auf weite
Ent-fernungen mit Drehstrom und mit Gleichstrom", me-
dan Gaudenzi och Keller behandla likriktare för höga
spänningar. Speciella frågor i samband med
överföringen diskuteras av Lauetner och Degoumois.
Ehrensperger erinrar inledningsvis om att orsaken
till den högspända likströmsöverföringens svåra
port-före väsentligen varit att söka i problemet betr.
energiens omformning vid avsändnings- och
mottagningsstationer. Kvicksilverlikriktare ha hittills ej byggts
för högre spänning än 50 kV. Vid Schweizerische
Landesaustellung 1939 fanns en 500 kW
demonstrationsanläggning för denna spänning i drift. En annan
lösning utgör emellertid högvakuumlikriktaren, som
synes lättare anpassningsbar för högre spänningar.
I övrigt sysslar E. huvudsakligen med överföringen
som sådan och diskuterar system för konstant ström
(seriekopplad apparatur) och konstant spänning
(pa-rallellkopplad apparatur), luftledning contra kabel,
separat återledning eller återledning genom jord,
faskompensering m. m. Anläggningskostnader och
driftekonomi behandlas ingående och exemplifieras genom
en jämförelse mellan en dubbel trefasöverföring för
400 MV på 800 km vid 300 kV samt en likaledes
dubbel likströmsöverföring på samma sträcka och för
samma effekt, men vid 400 kV spänning. Flera
varianter med hänsyn till ledningens utförande såväl vid
växelström som vid likström tas i betraktande, i senare
fallet även kabel. För huvudexemplet kommer E. till,
att med ett pris för energien på generatorsidan av
0,7 Rp/kWh blir priset vid mottagningsändan vid
växelström 1,17 cts/kWh och vid likström 1,02
cts/kWh. I övrigt drar E. av sina utredningar
följande allmänna slutsatser:
1) För friledningar är likströmmens överlägsenhet
över växelström nästan oberoende av effekten redan
på avstånd av 200—300 km.
2) Gränsen för denna överlägsenhet är icke skarp,
utan det finnes en tämligen utbredd zon, inom vilka
båda systemen äro likvärdiga.
3) Trefasöverföring med direkt jordad nollpunkt
är ekonomiskt förmånligare än överföring med
jordning över släckspole.
4) Enpolig likströmsledning med jord som
återledning är det billigaste systemet för högspänd
likströmsöverföring.
5) Kabel är dyrare än friledning för likström. På
avstånd över 500 km är dock kabelledning för likström
billigare än friledning för växelström.
Gaudenzi gör i sin uppsats vissa jämförelser mellan
kvicksilverlikriktare och högvakuumlikriktare
(glöd-katodlikriktare). Det betydande inre spänningsfallet
för de senare leder till användning av
parallellkopplade aggregat, medan kvicksilverlikriktare
seriekopplas. Förf. har genomräknat ett fullständigt
överföringssystem enligt båda alternativen och kommer till
det resultatet, att verkningsgraden för systemet med
högvakuumlikriktare ligger endast 1,5 % lägre än för
kvicksilverlikriktare. En fördel med
kvicksilverlikriktaren ä.r självfallet katodens hållbarhet, medan
denna vid högvakuumlikriktaren ej kan påräkna mer
än ca 10 000 timmar i drift. I gengäld kan denna
apparat byggas för avsevärt högre spänningar,
varjämte den på grund av sitt nära nog fullständiga vakuum
är praktiskt taget fri från all jonisation och därmed
oberoende av drifttemperaturen samt lättare styrbar.
Kellers uppsats behandlar endast
kvicksilverlikriktaren och redogör dels för den ovannämnda
utställningsanläggningen, dels för i samband härmed och
senare verkställda försök och vunna erfarenheter.
Iso-lationsproblemet intar självfallet en nyckelställning
i utvecklingen på detta område, och förf. omnämner,
att helt nya isolatortyper redan visat sig flerdubbelt
överlägsna tidigare för liknande ändamål använda.
Till sist förtjänar omnämnas Lauener’s studie över
1 aug. 1942
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
