Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Föreningsm eddelcmd en
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde fredagen den 11 september 1942 kl. 19,30 på
föreningens lokal.
Ordföranden, tekn. dr Fredrik Dahlgjsen, hälsade de
närvarande föreningsmedlemmarna samt gästerna från
Svenska elektricitetsverksföreningen och Svenska
vattenkraftföreningen välkomna.
Till justeringsmän utsågos driftdirektören Åke
Rusck och civilingenjören Torsten Staaf. Vidare
anmäldes att civilingenjörerna Sten Rudkvist, G.
West-beck, Einar Winnerberg och Arne Winther inträtt i
föreningen efter anmälan.
Ordföranden meddelade, att styrelsen pä försök
ämnade införa några nya punkter på programmet för
föreningssammanträdena. Enligt föredöme från
avdelningen för grafisk teknik kommer under en punkt
kallad Dagens eko att lämnas en kort orientering i
någon aktuell fråga. Vidare ämnade man försöka med
en frågestund, där medlemmarna kunde få svar på
frågor av mera allmänt intresse, som i förväg
tillställts styrelsen och av denna befordrats till lämpliga
sakkunniga. Man hade också för avsikt att vidtala
ett antal personer, som en à två gånger om året kunde
lämna föreningen korta referat av utvecklingen inom
olika grenar av elektrotekniken.
Ordföranden anmälde vidare, att styrelsen
undersökte möjligheterna för ett intimare samarbete mellan
föreningen och de högre årskurserna inom E-sektionen
vid KTH.
Sammanträdet den 16 oktober kommer att ägnas
elektroteknikens barndom. Föredrag hade utlovats av
dir. Hemming Johansson och prof. Arvid Lindström.
Slutligen meddelades, att föreningen kommer att
få en inbjudan från Avdelningen för teknisk fysik
att deltaga i en kurs om röntgenstrålar och deras til 1
-lämpning inom materialforskningen.
Härefter tillsattes en valnämnd. Efter nyval av
sådana medlemmar, som stadgeenligt ej kunna
kvarstå, fick nämnden följande sammansättning:
direktören Yngve Holm, smk (utsedd av ordf.),
civilingenjören Simon A:son Håål (utsedd av ordf.),
civilingenjören Nils Lundqvist, byrådirektören Einar
Malmgren, driftdirektören Åke Rusck, civilingenjören
Emil Stenqvist samt civilingenjören Hans Thorelli.
I Dagens eko refererade driftdirektören Åke Rusck
den lag om särskilda skyddsåtgärder för vissa
kraftanläggningar (SFS 1942: 335), som trädde i kraft
den 1 juli 1942, och framhöll vikten av att var och
en som ämnar utföra väsentlig nybyggnad, ändring
eller utvidgning av anläggning, som faller under lagen,
i god tid inhämtar försvarsstabens synpunkter och
därefter, innan arbetet påbörjas, gör anmälan till
krigsskyddsnämnden.
Härefter följde en diskussion om pågående och
planerade utbyggnader av svensk vattenkraft med
inledningsanförande av generaldirektören W. Borgqust,
direktören Cabl Kleman och direktören Yngve Holm.
Föredragen återgivas in extenso på annat ställe i
detta nummer.
Diskussionen rörde först problemet överföring med
högspänd likström. Dr Herlitz framhöll att de
tekniska svårigheterna inte längre avskräcka, och att man
är füllt övertygad om systemets ekonomiska fördelar
vid stora överföringsavstånd, enär merkostnaden för
ändstationerna mycket väl uppvägas av
överföringsvinsten. Svårigheten ligger närmast i den stora
diskontinuitet i utvecklingen, som det innebär att hoppa
direkt från nuvarande likströmsspänningar till de för
ekonomisk fjärröverföring nödvändiga spänningarna.
Man måste räkna med att vissa mellanstadier måste
passeras i fråga om anläggningens dimensioner, där
man icke kan vänta så stora överföringsvinster.
Likströmsöverföringen förutsätter även att kraften
inmatas i den högspända ledningen på en eller ett fåtal
punkter och att även uttagningen koncentreras på
liknande sätt.
I frågan om utbyggnadstakten framhöll hr
Borgquist ånyo att utbyggnadsverksamheten naturligtvis
kommer att fortsätta även efter färdigställandet av de
nu pågående utbyggnaderna, men att man i
fortsättningen icke kunde hålla samma forcerade takt som
nu. Fortsattes nuvarande utbyggnadstakt skulle all
högvärdig vattenkraft, ca 2 5 milliarder kWh per år,
snart vara utbyggd. Hr Upmark nämnde en rad
pågående och planerade privata kraftverksbyggen, som
kompletterade de utbyggnader inledaren nämnt.
Talaren drog även några paralleller med utbyggnaderna
i Schweiz. Med sina 4,2 millioner invånare hade
Schweiz 1939 en kraftproduktion för inhemsk
avsättning av ca 5,5 milliarder kWh per år, vilket
motsvarar 1 300 kWh per invånare, medan
motsvarande siffra i Sverige då var 1 440 kWh och nu är
betydligt högre. För Schweiz har man just fastställt ett.
utbyggnadsprogram med minst 220 millioner kWh per
är för de närmaste tio åren. Vårt nuvarande program
i Sverige motsvarar ungefär dubbla detta kraftbelopp
per invånare räknat. Hr Holm ansåg att man
visserligen måste rätta munnen efter matsäcken, men att
vi torde bli tvingade utbygga inemot 400 millioner
kWh per år för att kunna klara konsumtionsökningen.
Det vore icke någon skada skedd om den högvärdiga
kraften byggdes ut snabbare än vad man tidigare
haft för avsikt. Hr Borgquist replikerade att
högvärdig kraft i huvudsak måste användas för
högvärdiga ändamål. Elektrisk rumsuppvärmning t. e. kunde
inte betala nya utbyggnadskostnader. Hr Kleman
framhöll att man visserligen icke får upphöra med
utbyggnaderna men betonade, att man nu lever i en
period av utpräglad bristhushållning, då det kräves
mera arbete och mera kapital än tidigare för att
tillgodose de nödvändiga behoven. Det vore icke möjligt
att vid fortsatt krig även fortsätta
kraftutbyggnaderna i forcerat tempo. Hr Sten Velander framhöll som
sin åsikt, att man vid uppgörandet av en
kraftförbrukningsprognos måste ta hänsyn till de krafter, som
hittills drivit utvecklingen, vilka till stor del äro av
moralisk art. Om svenskarna fortfarande besjälas av
framtidstro och framstegsvilja och äro villiga offra
en väsentlig del av stundens konsumtionsmöjligheter
för kommande tider och generationer finnas
förutsättningar för fortsatt expansion i kraftförbrukningen.
I annat fall kommer den att stagnera. Tal. framhöll
vidare att även om endast 15 milliarder kWh skulle
återstå av högvärdig vattenkraft vore den totala
vattenkraften, räknad som medelvattenföring X
fallhöjd X verkningsgrad, ca 100 milliarder kWh per år,
och att det måste bli teknikens uppgift att ekonomiskt
nyttiggöra även dessa krafttillgångar.
Sammanträdet var enastående talrikt besökt. Ej
mindre än ca 300 personer fyllde lokalen till sista
plats, inklusive orkesterpodium och sidoborden i
Polhemsrummet. Till supén, som bjöd på två alternativ,
fisk eller kött, stannade 116 personer, varav 112 av
kupongnöd fick hålla sig till fisken. Samkvämet efteråt
fick den sedvanliga teknologiska touchen av
ceremonimästarens om möjligt ännu mer än vanligt spirituella
tack till föredragshållarna. Generaldirektören
framförde sin egen och de övriga föredragshållarnas glädje
över att åter fått under kamratliga former diskutera
ett svårt och viktigt problem, tackade föreningen för
dess initiativ och önskade den fortsatt framgång. Mm.
152
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
