Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bärfrekvenstekniken. I det första av de följande tolv
avsnitten klarläggas de fall, då bärfrekvensförbindelser
på kraftledningarna äro berättigade i jämförelse med
de andra möjligheter till teleförbindelser, som stå
kraftföretagen till buds. Därefter följer en
systematisk framställning av bärfrekvenstekniken. Sålunda
behandlas efter en utförlig redogörelse för erforderlig
ledningsutrustning högfrekvensvågornas överföring på
ledningarna och diskuteras tillgängligt
frekvensutrymme samt det därav beroende möjliga antalet
överföringskanaler jämte möjligheterna till minskning
av frekvensbehovet i förbindelserna bl. a. genom
en-sidobandsöverföring och överföring av telefoni och
fjärrkontroll med gemensam bärfrekvens i samma
kanal. I följande avsnitt beskrivas
ändutrustningar för telefoni och fjärrkontroll med ett antal
utföringsexempel samt bärfrekvensnätets utformning
och den därav beroende automatiken. Slutligen
beskrivas mätinstrument och mätmetoder, som
utvecklats för denna teknik. Boken avslutas med en kort
matematisk bilaga, behandlande ledningar och filter.
De många bilderna komplettera texten på ett
utmärkt sätt.
8. R.
Föreningsmeddeland en
Svenska elektroingenjörsföreningen höll ordinarie
sammanträde den 6 oktober 1942, varvid orföranden,
tekn. dr F. Dahlgren, kunde hälsa ett 70-tal medlemmar
välkomna.
Till justeringsmän utsågos byrådirektören Einar
Malmgren och civilingenjören Helmer Eriksson. 1 föreningen
invaldes civilingenjören John R. Munck af Rosenschöld.
Ordföranden anmälde, att civilingenjörerna Stig Brodin
och Gunnar Ljunglöf inträda i föreningen på egen
anmälan.
Dagens eko framfördes av civilingenjören Sven
Hedberg, som lämnade en översikt av den nya lagen med
särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för
rikets försvar eller folkförsörjning m. m. (SF 550/1942).
Tal. berörde huvudsakligen de delar av lagen, som kunna
hava intresse för industrimännen, samt redogjorde för
de skyldigheter, vilka åvila en enligt lagen tillsatt
granskningsnämnd, ävensom för dess befogenheter. Vidare
omnämndes de skyldigheter att lämna vissa upgifter om
nya uppfinningar, som lagen ålägger företagsledare,
ävensom att förbud mot ansökan om patent utomlands och
mot utnyttjande av vissa uppfinningar kan stadgas.
Särskilt de sist anförda bestämmelserna kunna ju synas
väl rigorösa, men i gengäld ger lagen uppfinnare rätt
att åtnjuta skälig ersättning för skada eller intrång,
som sker på grund av lagens bestämmelser.
över ämnet Metoder för bedömning av
telefonapparaters transmissionsegenskaper talade civilingenjör F.
Markman, utgående från det mycket omfattande
undersökningsprogram, som upplagts av CCIF några år före
krigsutbrottet. Kriget har dock här som på många
andra områden medfört ett avbrott i
forskningsverksamheten.
Metoderna för hithörande bestämningar bliva av
naturliga skäl mer eller mindre subjektiva på den grund, att
man i sista hand har att lita till de mänskliga tal- och
hörselorganens egenskaper. Man skiljer på effektivitets-,
uppfattbarhets- och repetitionsprov.
Bffektivitetsproven utföras genom komparation med
likareinstrument, för vilka finnes en huvudlikare i Paris.
Denna är ett synnerligen högkvalitativt
transmissionssystem sammansatt av en kondensatormikrofon med
förstärkare som sändande organ, en konstledning samt en
förstärkare med elektrodynamisk hörtelefon som
mottagande organ. Vid proven tala omväxlande ett antal
personer, vilka utvalts med stor omsorg. Läget hos
handmikrotelefonen i förhållande till den talande samt
ljudstyrkan äro föreskrivna i detalj.
Vid uppfattbarhetsproven blir kvalitetssynpunkten
bättre tillgodosedd. På sändarsidan läsas serier av
meningslösa stavelser, s. k. logatomer, vilka äro
sammansatta efter strängt språkvetenskapliga grunder. Den
lyssnande skriver upp vad han tror sig uppfatta, och
kvaliteten hos överföringen bedömes med ledning av
procenttalet rätt uppfattade logatomer. Man kan härvid
även undersöka inverkan av olika slag av störningar,
vilka uttryckas i form av ekvivalent dämpning. Enligt
en av dr Collard utarbetad metod kunna de erhållna
uppfattbarhetsvärdena omräknas att gälla för en ideell
mätgrupp. Metoden kräver användning av olika slag
av filter vid proven; dessa filter skola vara av
utomordentligt hög kvalitet, och det har lyckats L. M.
Ericsson att framställa en avsevärt förbättrad typ av sådana
filter enligt ett av dr Vos utarbetat system.
Repetitionsproven utföras genom uppteckning av
om-frågningar vid avlyssning av verkliga telefonsamtal.
Man bestämmer omfrågningsfaktorn, dvs. antalet
omfråg-ningar eller repetitioner per 100 s, genom uppteckningar
under många samtal med en sammanlagd tidsutdräkt
av storleksordningen 100 000 s (ca 28 h) för varje
"mätpunkt". Härvid särskiljas olika former av samtal
(tjän-ste- och privatsamtal; samtal kvinna—kvinna, kvinna—
man och man—man), vilka som regel giva mycket skilda
resultat. Repetitionsproven äro som nämnts tidsödande
och bliva därmed synnerligen kostsamma, men de giva
å andra sidan det ur många synpunkter värdefullaste
resultatet. Hittills hava sådana prov i full skala utförts
endast av American Telephone and Telegraph i New York
samt vid Siemens & Halskes telefonväxel i Siemensstadt,
varjämte laboratoriemässiga repetitionsprov gjorts av
British Post Office vid dess forskningslaboratorium i
Dollis Hill.
På föredraget följde en stunds diskussion med inlägg
av hrr Swedenborg, Nordström, Kraepelin, Sterky, Knut.
och Åke Kåell, Ahlberg samt föredragshållaren. På en
fråga av hr Swedenborg, om man icke skulle kunna
övervinna subjektiviteten vid effektivitetsproven genom
införande av någon slags artificiella tal- och
hörselorgan, meddelade föredragshållaren att rätt ingående
försök i denna riktning gjorts, framför allt vid Bell
Telephone Laboratories, men att de ännu icke lämnat önskat
resultat på grund av svårigheten att fullkomligt och i
alla tänkbara avseenden efterbilda de naturliga organen.
Hr Sterky anförde, att vad som i föredraget behandlats
utgör ett område av tekniken, där det finnes plats för
mycken forskningsverksamhet, samt uttalade den
förhoppningen, att svensk teknisk forskning inom en icke
avlägsen framtid skulle kunna bidraga till förstärkning
av telefontransmissionskedjans svaga länk. Tal. antydde
även, att en kontinuerlig övervakning av kvaliteten hos
telefonabonnenternas hörtelefoner och mikrofoner i en
framtid möjligen kunde anses motiverad; härigenom
skulle man icke behöva dimensionera överföringssystem
för hörtelefoner och mikrofoner med kvalitativa
egenskaper av sådan spridning, som nu förekommer.
Sedan ordföranden uttalat föreningens tack till
föredragshållaren och övriga talare vände han sig till hr
Sterky och frambar föreningens hjärtliga lyckönskan med
anledning av att denne nyligen förordnats till
generaldirektör och chef för telegrafverket. Ordföranden
framhöll härvid det glädjande faktum, att valet fallit på en
teknikens målsman, som därtill är en uppskattad medlem
av föreningen.
Efter sammanträdet vidtog under sedvanligt angenäma
former supé med efterföljande samkväm.
g-
168
7 nov. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
