Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
0,3 mm a 2
P = kN,
\ a2’
(q’N\ + Q" —)’ + (£
\ a2!
(13)
vilken ekvation för en viss motor alltså anger
start-momentet P som funktion av startfasens antal
lindningsvarv per pol N,2 och trådarea a2.
Fig. 1 visar närmare storheternas inbördes
sammanhang. Kurvorna ha beräknats för en fyrpolig motor
om 1js hk vid 220 Y och 50 p/s med följande data:
k — 4,00
Äj = 30 ohm
X1 — 25 ohm
p’ = 0,40 •
10-q" t= 20 • 10—3
§ — 0,60 • 10—3
N2a2 < 30 mm2
Fullastström: 1,8 A.
(startlindning i elektrolytkoppar)
Som synes kan ett önskat startmoment erhållas på
flera olika sätt. Maximalt startmoment för visst givet
antal lindningsvarv per pol erhålles, då för ekvation
(13) ovan den partiella derivatan av P med avseende
på a2 är noll, dvs. då
.1V*
Q’
(14)
Vänstra ledet är alltid positivt, varför, då R, < Zt,
endast det större värdet kan ifrågakomma.
Alltså
Q"
Ur. tt.+ -4- /,+
(15)
Ri + Zi
£n2
X,
varav
N,
(16)
Insättes detta «„-värde i uttrycket för R2, kan detta
förenklas till
Fig. 1. En med resistiv hjälpfas utrustad
en-fasmotors startmoment som funktion av
start-lindningens trådarea vid olika antal
lindningsvarv per pol.
ningarna komma att visa, föreligga emellertid inga
som helst svårigheter att direkt överflytta de vunna
resultaten även på dessa fall, varför i fortsättningen
hela tiden underförstås, att hjälpfasen genomgående
lindats i en och samma tråd.
Kortslutningsreaktansen sammansättes på samma
sätt av två termer, båda dock — bortsett från smärre
ändringar i de specifika läckinduktanserna —
proportionella mot Nz2
X2=£N*a (12)
Ekvation (10) kan alltså- med ekvationerna (11) och
(12) skrivas
B, = SN2,
P =
(17)
(18)
Äi + Zi
■.rrr
Ekvation (13) tar med detta värde formen
k X\
2 !n2 /»’, • Zt
dvs. det maximala startmomentet för en viss given
motor är omvänt proportionellt mot antalet
lindningsvarv i startfasen. (Inom parentes kan nämnas, att
kurvorna i fig. 1 alltid äro likformiga med origo som
likställighetspunkt.)
Som tidigare konstaterats, kan ett önskat
startmoment erhållas på flera olika sätt. Emellertid är
startströmmens storlek starkt beroende av den för
momentet valda JV:2a2-kombinationen. Då just
startströmmen vanligen begränsar motorns
användningsområde är det tydligen av största vikt, att en sådan
arbetspunkt väljes, att startströmmen där är den för
momentet ifråga minsta möjliga.
Ett försök att med ledning av ekvationerna (8),
(10), (11) och (12) ovan generellt angiva de
optimala N2- och a2-värdena leder till mycket
komplicerade räkningar. Emellertid visar det sig, att med vissa
smärre approximationer svårigheterna delvis låta sig
kringgås.
Ekvationerna (10) och (12) ge
IX2 Xx ff2 — Rt X2
i WT+x\ (19)
Fig. 2 visar närmare denna kurva för konstant
x,
>=k\]i
30
20
10
20
30
40
50
60
70 BO ohm fy
Fig. 2. Möjliga värden på hjälpfasens
kortslut-ningsresistans och -reaktans för visst startmoment.
174
5 dec. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
