Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
startinoment i ett Ä2X2-system. Kurvan har beräknats
för den tidigare omnämnda motorn och gäller för ett
startmoment, lika stort som motorns fullastmoment.
Eftersläpningen vid fullast har därvid uppskattats till
5 %.
Ekvation (8) kan tecknas
J2 Z21 — E2.
E2 Xx
j 2 z\ — E2
JEZ\ Y
i — EV
\J2 Z2
dvs. orten för viss startström blir
en cirkel med medelpunkten i
/ E2 Bx E2 X1
ett R.X
VXi \
\ — E2)
och radien
JEZ2,
\j2 Z2! — £2’ 72 Z2! — £2/ """ """""" J2 Z2! — E2’
Medelpunkterna för olika cirklar ligga på en rät
linje genom origo med riktningskoefficienten X± : Rr
I fig. 2 ha cirklarna för några olika startströmmar
även inritats; på grund av axlarnas olika skalor
framstå cirklarna där som ellipser.
Med minsta möjliga startström erhålles nu det
önskade startmomentet om ett sådant Ä2X2-värde
väljes, att en "strömcirkel" där tangerar
momentkurvan. Generella beräkningar härav ställa sig
tyvärr fortfarande komplicerade. Med för praktiskt bruk
fullt tillräcklig noggrannhet kan dock för alla
normala motorer tangeringspunkten mellan moment- och
strömkurva alltid ersättas med momentkurvans
vertikala tangent. Enkla räkningar visa, att denna
bestämmes av villkoret
\H2’ ’
_ Xo Xi
3 2 + —
R 2 Rx
Sambandet mellan : R} och X2: R2 för på detta
sätt väld optimal arbetspunkt framgår bäst av fig. 3.
Ger diagrammet för en viss motor
1 (22)
R.
= X
dvs.
X, = X Ro
Fig. 3. Samband mellan X’> : Ji-> och Xi : Ri för
minsta startström.
(20)
-system
100-
o
005-
0-> 0-
50 100 M°/oP
Fig. 4. Olika storheter som funktioner av startmomentets
storlek vid optimalt dimensionerad resistiv startfas.
får ekvation (19) för detta X,-värde den enkla formen
1
~k V f r+T
y/B2
(23)
0,S33
varav för önskat moment det sökta värdet på R.2.
Ekvation (22) ger sedan motsvarande X2-värde. Kitt
antal lindningsvarv och riktig tråddimension
bestämmas därefter av ekvationerna (11) och (12) eller
motsvarande.
Räkningarnas gång skall för fullständighetens skull
belysas med ett exempel.
För den tidigare nämnda motorn är
X, _ 25
Äj _ 30
Fig. 3 ger för detta värde
X ■— 0,236
För ett startmoment om 155 sW, dvs. ett startmoment
lika stort som fullastmomentet, bestämmes nu R2 ur
ekvation (23) till
R2 — 75,3 ohm
Motsvarande X2-värde:
X2;—17,8 ohm
Med en startlindning i elektrolytkoppar blir alltså
optimalt antal varv per pol
iV,2 :r= 172
varav lämpligaste area
a.2 = 0,0544 min"
(I praktiken måste givetvis hänsyn tagas till
förekommande standarddimensioner, ävenså måste
strömtätheten kontrolleras.)
Erforderligt spårutrynime
N2a2 — 9.36 mm2
Tidigare har angivits
N2a2 < 30 mm3
dvs. det för startlindningen disponibla utrymmet
kommer endast att utnyttjas till en tredjedel.
Fig. 4 visar närmare för exemplet ovan antal
lindningsvarv, trådarea, startström och
startverkningsgrad, den senare definierad
v = Ej (24)
som funktioner av procentuella startmomentet (100 %
1 aug. 1942
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
