Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
startmomentet som funktion av startkondensatorns
storlek vid några olika antal lindningsvarv per pol.
Ett visst önskat startmoment kan tydligen även här
erhållas på flera olika sätt. Emellertid variera även i
detta fall startström och framför allt
kondensator-spänning starkt med den för momentet ifråga valda
iV2C-kombinationen.
Olika metoder för uppfyllande av olika önskemål
kunna uppställas. Minsta erforderliga kapacitans hos
startkondensatorn erhålles exempelvis för 2VaC-värden
på enveloppen till A^-skaran i fig. 6. Generellt låta sig
korresponderande N2- och C-värdena trigonometriskt
lätt nog beräknas. Metoden förbigås emellertid i
detta sammanhang, då den av skäl, som nedan
närmare skola utvecklas, saknar direkt praktiskt intresse.
En kondensators pris och storlek varierar starkt
med såväl dess kapacitans som med dess
driftspänning. Som en följd av kondensatorfabrikanternas
standardiseringssträvanden ske variationerna
språngvis och oöverskådligt — speciellt för mindre
kondensatorer — varför det synes olämpligt att vid
dimensionerande av en motors kapacitiva startfas binda
konstruktören av mer eller mindre stela matematiska
uttryck, detta så mycket mer som en halvt grafisk
metod enkelt ger all den överskådlighet, som tarvas
för riktigt val av kondensator och startfas.
Fig. 7 visar för den som exempel tidigare
betraktade motorn olika möjliga iV2C-kombinationer för ett
startmoment fyra gånger så stort som motorns
full-lastmoment. Kurvan har uppritats efter ekvationerna
(27)—(29) samt med ledning av tidigare relaterade
ekvationer graderats dels i startström, dels i
kon-densatorspänning.
Med ledning av uppgifter rörande storlek och pris
för de kondensatorer, som kunna ifrågakomma, kan
nu under hänsynstagande till startströmmen den
lämpligaste kondensatorn lätt utväljas.1
I allmänhet äro nämligen ledningskostnaderna för
startfasen och framför allt dessas variationer med
antalet lindningsvarv små i förhållande till
kostnaderna för kondensatorn, varför denna praktiskt taget
ensam kommer att bestämma startfasens utseende.
i Härvid bör beaktas, att kondensatorspänningen vid
kortslutning: i allmänhet är den minsta förekommande.
Fig. 6. En enfasmotors startmoment som funktion av
startkondensatorns storlek vid olika antal
lindningsvarv per pol.
Fig. 7. Olika
möjligheter för erhållande av
visst startmoment. Den
yttre graderingen avser
kondensatorspänning i
voit, den inre startström
i ampere.
Tillägg.
Beräkning av fördelningsfaktorer.
De flesta enfasmotorer — vanligen endast de
två-poliga undantagna — lindas med härvorna inom varje
pol och fas placerade koncentriskt. Vidare lindas
understundom med fördel de olika härvorna per pol med
sinsemellan olika antal varv, varigenom ett mera sinusformat
fält kan erhållas. En motors egenskaper ifråga om jämn
och tyst gång kunna nämligen härigenom avsevärt
förbättras.
För beräkning av inducerad spänning ställer sig
därför den vanligen begagnade lindningsfaktorn i detta fall
föga lämplig — i stället begagnas med fördel en s. k.
fördelningsfaktor.
Den i fig. 8 antydda härvan omfattar, med vanliga
beteckningar, ett maximiflöde
<P’ = L \
Bs eos I jr | dx
■f’
eller
<P’ :
L t Bs sin
in (t n)
Luftgapsinduktionen har som synes förutsatts variera
rent sinusformigt.
Den i härvan inducerade spänningen blir
d <P
■
dt
där
0 ~ 0’ sin co t
■ nt co <P’ eos co t
Fig. 8. Schematisk
bild för beräkning av
i en härva inducerad
spänning.
1 aug. 1942
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
