Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Startdiagram för en enfasmotor
med kapacitiv hjälpfas.
Punkt för maximalt startmoment
Punkt för maximalt specifikt
startmoment
Fig. 5 b.
Startdiagram för en enfasmotor med
kapacitiv hjälpfas.
men med medelpunkten i
E
, X
7J
E
Bi
Z2i
+
2 R2
l B,)] ’
mot ytan av den parallellogram, som bildas av de
båda korslutningsströmmärna. Betraktas
arbetsfa-sens kortslutningsström som parallellogrammens bas,
blir, då denna ju är konstant, parallellogrammens höjd
(A, fig. 5 b) ett direkt mått på startmomentet.
Maximalt startmoment för en given motor fås alltså
för den kapacitans, som bringar vektorn för
totalströmmen, J, att träffa cirkeln i den punkt, där en
linje parallell med vektorn för strömmen J1 tangerar
cirkeln.
Understundom intresserar även för motorer med
kapacitiv hjälpfas det specifika startmomentet, dvs.
startmoment per ampere startström. Utan vidare
inses, att maximalt specifikt startmoment erhålles för
den punkt, där vektorn för totalströmmen tangerar
cirkeln.
Motorer med kapacitiv hjälpfas kunna lämpligen
uppdelas på tvenne grupper,
a) Motorer med ständigt inkopplad hjälpfas samt med
eller utan tillsatskondensator för startmomentets
höjande.
b) Motorer med endast under starten inkopplad
hjälpfas.
För en motor enligt a) äro båda faserna bestämda,
i huvudsak av motorns önskade driftegenskaper.
Endast tillsatskondensatorns kapacitans återstår att
variera för den händelse, att ett startmoment, större
än det driftkondensatorn normalt ger, skulle
erfordras.
Kapacitansökningens innebörd framgår fullt ut
av vad ovan sagts, varför motortypen härmed lämnas.
Dock bör påpekas, att villkoret för maximalt
startmoment kan skrivas
motsvarar ett moment lika med motorns
fullastmo-ment) vid optimalt dimensionerad startfas.
Motorer med kapacitiv hjälpfas.
Fig. 5 a visar vektordiagrammet för en motor med
kapacitiv hjälpfas. Diagrammet avser
startögonblicket, dvs. gäller endast vid stillastående rotor.
Beteckningarna ha samma betydelse som tidigare; dock
tillkomma här dels Ec, spänning över kondensatorn,
dels E2, spänning över hjälpfasen ensam. Vinkeln
mellan spänningen Ec och strömmen J2 är rät, då
kondensatorns förluster saklöst kunna försummas.
Lätt kan visas, att orten för kortslutningsströmmen
i hjälpfasen, J2, vid varierande reaktans (kapacitans)
E
blir en cirkel med radien —~ och medelpunkten i
2 R2
0;o . Då kortslutningsströmmen i arbetsfasen,
\ 2 R%J
Jv är konstant, måste orten för totalströmmen, J, även-
E
ledes vara en cirkel, även denna med radien
X,
R’2
Rx
(Xi-Zi)
(25)
Mot detta X2-värde svarar ett maximalt startmoment
P = k N«
R\
’ 2 R2 (Zj — Xj)
(26)
Vid motorer enligt b) däremot har konstruktören
fria händer vid startfasens utformning. För praktiskt
förekommande moment bör för startfasen disponibelt
utrymme fullt utnyttjas, dvs. spåren böra helt fyllas.
Ekvation (11) ovan antar då formen1
fi2 = e N2 2
(27)
I kortslutningsreaktansen kommer nu även en
kapacitans att ingå, varför ekvation (12) i detta fall
måste skrivas
X2 = £N\-
1
cöC
(28)
Startmomentet blir alltså
xl8 w2 — r(ën\
P z= k N«–
m C)
Jämför fig. 5 b.
Ekvation (1) visar, att för en given motor
startmomentet är proportionellt mot produkten av de båda
fasströmmarna och sinus för vinkeln mellan dem
P = J t J i sin oc
dvs. med andra ord är startmomentet proportionellt
(eivv + K^2:
(29)
Fig. 6 visar för den tidigare undersökta motorn
i Approximationen N^ai = konst, är ej fullt så grov som
den vid första anblicken synes. En grövre tråd har visserligen
bättre fyllfaktor men i gengäld sämre lindningsfaktor än en
finare tråd med samma isolation.
176
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
