Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 11. Järnvägsspår i snödike vid Vitaby den 29 mars 1942.
Fig. 13. Hård
dimfrost (isbark)
som bildats av
sjöskum från
Vättern vid
Jönköping januari 1929.
Teknisk Tidskrift
Fig. 10. Stolplinjen
längs järnvägen
Vita-by—S :t Olov den 29
mars 1942.
av en varmfront börjar först på större höjd över
marken. Vi säga, att den varma luften glider upp över
den kalla arktikluften. Vid uppglidningen längs
varmfronten avkyles luften och nederbörd utfälles, som
faller ned framför fronten vid marken. Först bildas
snö (vid A, fig. 6). Närmare markfronten (vid B)
faller underkylt regn, som bildar glattis. När
fronten passerar (B) uppstår töväder och glattisen
smälter hastigt. Om varmfrontens rörelse avstannar eller
om den tvingas tillbaka, förblir den bildade glattisen
inom ett område, där temperaturen är under noll
grader, och smälter alltså icke. Det är dock knappast
vanligt, att en sådan utveckling inträffar. När det
emellertid sker, bli verkningarna ytterst märkbara.
Ett typiskt exempel på detta fenomen inträffade den
17 mars 1942 i Skåne.
De synoptiska kartorna från denna dag visa
väderlekssituationen kl. 08 och 19. På 08-kartan ser man,
hur nederbörden sydväst om en linje Ängelholm—
Ystad faller som regn, nordost därom som snö. Av
en karta över skadorna på S. J:s ledningsnät, som
uppgjorts av elektroingenjör l. G. Hallström och
som denne välvilligt ställt till förfogande (se fig. 8),
framgår tydligt, att frostbildningen endast
förekommit inom regnområdet, ej inom snöområdet. Den
varma luften i höjden gav vid sin uppglidning på
morgonen den 17 mars upphov till en kraftig
glattisbildning. Varmluften vann emellertid icke ytterli-
-5° 0° +S°
Malmö 17.3.19^2 Östersund I4A.I939
schemalisk kurva
Fig. 12. Temperaturens ändring med höjden då glattis bildas.
gare terräng utan trängdes åter tillbaka av kalluften
från nordost, se fig. 9, varav följde, att glattisen
kvarblev i flera dagar, bildande ett istäcke över markerna.
Vid de snöstormar, som senare inträffade, blåste all
snö bort från öppna platser och hopades där hinder
funnos, varvid ytterligare trafikrubbningar uppstodo
(se fig. 10 och 11).
Temperaturen avtager vanligen med höjden 0,5°
per 100 m, men före en varmfront avtar temperaturen
med höjden långsammare. Ibland uppstå t. o. m.
s. k. inversioner, då temperaturen inom ett luftskikt
stiger med höjden. Vid ballongundersökningar i
Sverige har i ett antal fall, då isbildning inträffat i så
stor omfattning, att ballongen sjunkit, temperaturen
visat sig vara nästan konstant inom ett område på
flera km höjd, och temperaturen har där varit — 0° à
— 5°. I Malmö saknades temperaturobservationer
från de högre luftlagren den 17 mars 1942, men på
grundval av andra observationer har i fig. 9
uppritats ett ungefärligt förlopp av temperaturkurvan,
182
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
