Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1) Vi vilja hjälpa till att skapa en sådan
ordning och reda på våra industriella arbetsplatser, att
vi därmed på allt sätt underlätta arbetet för dem
som där äro verksamma.
2) Vi vilja lära ut, huru man skall spara på
material, arbetskraft, drivkraft och allt som till
industriens dagliga nödtorft hörer.
3) Vi vilja söka uppnå, att det industriella
maskineriet utnyttjas på bästa tänkbara sätt och därvid
tillse, att det mänskliga arbetet blir lättare, att
hindra monotoni eller något som förr i världen
kallades "utsvettning", ett begrepp som vi hoppas aldrig
skall kunna åsättas svenskt arbete.
4) Vi vilja motverka sociala, hygieniska,
psykologiska och fysiologiska olägenheter i ett tidsenligt
drivet arbete.
5) Vi vilja planera och studera
avsättningsmöjligheterna för vår industriella produktion oc’h anpassa
denna efter förhållandena så, att ett ekonomiskt
resultat uppnås och slutligen
6) Vi vilja medverka till att hela det industriella
livet anpassar sig efter ekonomiska, förnuftiga
riktlinjer, så att resultatet skall möjliggöra en teknisk
ekonomisk och kulturell utveckling, som medför ökat
välstånd och växande trevnad i det land, som våra
fäder byggt upp åt oss.
Detta omfattande och betydelsefulla program har
Klemming redligen verkat för. Och den, som
deltagit i avdelningens sammanträden och åhört
föredragen och diskussionerna där, måste oförbehållsamt
erkänna att resultatet varit gott.
Klemmings efterträdare, professor Sällfors, går till
sitt värv med de bästa förutsättningar att leda
avdelningen till fortsatta framgångar. Han var med
bland dem, som verkat för avdelningens tillkomst,
och han kom redan från början att tillhöra styrelsen,
först som suppleant, sedan som ledamot och slutligen
som v. ordf. under år 1941. Genom mångårig
verksamhet i den till Sveriges industriförbund anslutna
Industribyrån har han kommit i nära beröring med
skilda grenar av svensk industri och han har
ingående behandlat en mångfald dithörande problem av
såväl ekonomisk som organisatorisk art. Som
speciallärare, numera professor, vid Tekniska högskolan
har han de bästa tänkbara möjligheter att hos de
blivande ingenjörerna och genom dem väcka intresse och
förståelse för just de uppgifter, för vilkas behandling
avd. I kommit till. Sällfors kommer helt visst att
värdigt och energiskt företräda avdelningen och föra
dess arbete vidare. Avdelningen är att lyckönska till
den nye ordföranden, och honom önskar jag
personligen: god fortsättning. Nils Fredriksson.
SMF:s kommitté för en hell iga redovisningsmetoder,
dess uppgifter och arbete.
Av direktör HERMAN PYK.1
Inom vissa kretsar av industrien har man länge
haft en känsla av att det skulle vara fördelaktigt
att få till stånd en större enhetlighet i
redovisningsväsendet för olika företag inom besläktade branscher.
Därigenom skulle bland annat möjliggöras något så
när rättvisande drift- och resultatjämförelser mellan
företag inom samma bransch.
Denna fråga har vid flera tillfällen varit på tal
inom styrelsen för Sveriges Maskinindustriförening,
numera Sveriges Mekaniska Verkstäders Förbund
(SMF), men man har ryggat tillbaka inför det stora
arbete och de svårigheter, som äro förbundna med
en dylik utredning. En bidragande orsak har även
varit det ljumma intresse, som visats och tyvärr
fortfarande visas denna fråga av vida kretsar inom
svensk industri. Man kan ej nog förvåna sig över
denna negativa inställning, som bland annat intas
av industrimän, som för övrigt i sitt handlande sträva
efter att åstadkomma en sund och lojal konkurrens
mellan företagen. Frågan har emellertid sedan den
nuvarande krisens inträde ytterligare aktualiserats
på grund av en del välkända statliga åtgärder för
kontroll av priser vid krigsleveranser till staten samt
på grund av de statliga strävandena för förhindrandet
av okontrollerad inflation.
Inom styrelsen för SMF har man till slut insett
i Föredrag hållet vid Avd. I :s sammanträde den 19
dec. 1941.
nödvändigheten av att bryta likgiltigheten inför dessa
frågor, och i februari d. å. konstituerades en av
förbundet beslutad kommitté för utarbetande av
enhetliga riktlinjer för kostnadssystemets organisation
inom den mekaniska verkstadsindustrien.1
Då det visat sig att vissa missförstånd synas råda
beträffande arbetsuppgiftens omfattning, oaktat
syftemålet med kommitténs arbete publicerats, så skall jag
i all korthet lämna några upplysningar i frågan.
Utredningen skall syfta till att få fram ett för
praktiskt bruk användbart system, i vilket följande
organisationselement bringas till en rationell samverkan:
Bokföring, såväl driftsbokföring som
affärsbokföring. En av huvuduppgifterna blir således
utarbetandet av en standardkontoplan. Även
arbetslöneredovisning och materialredovisning bli givetvis föremål
för ingående behandling.
Vidare Kalkylation och Budgetering samt Statistik,
varmed bland annat avses månadsbokslut,
resultatjämförelser m. m.
Kalkylationsfrågan, som förut fått en mera generell
behandling i "Enhetliga principer för
självkostnadsberäkningar", kommer att ytterligare bearbetas med
särskild hänsyn till den mekaniska
verkstadsindustriens speciella behov.
i Ordförande i nämnda huvudkommitté är direktör H. Pyk.
övriga ledamöter äro direktörerna A. Björklund, S. Otterbeck,
C. S :son Schmidt, ingenjör B. Carlberg samt kamrerarna A.
Landin och K. Bratt. Sekreterare är professor R. Kristensson.
22
7 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
