Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Eftersom verkstadsindustriens sammansättning är
olikartad beträffande såväl företagens storlek som
tillverkningsområden, skall kommittén ha sin
uppmärksamhet riktad på de olika behov, som föreligga, samt
på en i vissa fall tämligen långt gående förenkling i
organisationsformerna. Föret är ju alltid trögt i
portgången, men kommittéarbetet har nu kommit väl igång,
och en hel del arbete är undanstökat beträffande
såväl kontoplanen som materialredovisningen, tvenne
frågor av största betydelse. I detta arbete, som
förberetts av en specialkommitté nr 1, ha förutom
huvudkommitténs ordinarie medlemmar även deltagit
flera med det praktiska bokföringsarbetet väl
förtrogna krafter.1
Ytterligare subkommittéer ha nyligen tillsatts för
förberedning av de återstående uppgifterna. Den
största av dessa är specialkommitté nr 2, som fått
till uppdrag att behandla kalkylationsfrågan.2
Det säger sig självt, att ett intimt samarbete är
etablerat mellan huvudkommittén och de olika
specialkommittéerna.
1 Ordförande 1 specialkommitté nr 1 är direktör C. S :son
Schmidt, övriga ledamöter äro ingenjör B. Carlberg,
kam-rerarna K. Bratt, A. Landin, P. Prydz och S. Sternberg.
Sekreterare är professor R. Kristensson.
2 Ordförande i specialkommitté nr 2 är direktör S.
Otterbech övriga ledamöter äro överingenjör S. B. Eriksson,
ingenjörerna B. Carlberg och S. Nordström, revisor E.
Larsson samt kamrer A. Berggren. Sekreterare är professor R.
Kristensson.
Den föreliggande uppgiften är, som var och en
torde inse, ytterst omfattande och nödvändiggör
bland annat ett samarbete mellan sådana krafter,
som kunna mobiliseras för ändamålet. Som ett led i
detta arbete kommer efterhand genom kommittén
eller dess olika medlemmar att publiceras, i
föredragsform eller på annat sätt, en del mer eller mindre
preliminära utredningar beträffande de olika
problem, vars lösningar äro en förutsättning för att ur
väsentliga synpunkter lämpliga rekommendationer
skola kunna föreläggas den mekaniska
verkstadsindustrien. Man tvingas härvid att till en början i
viss mån bortse från utredningens logiska
sammanhang för att sedermera, när de viktigaste
detaljproblemen penetrerats, bli i stånd att framlägga
förslag, avsedda att remitteras till olika instanser, innan
de slutgiltiga rekommendationerna fastställas. Det
är kommitténs förhoppning, att med anledning av
ovannämnda utredningar en saklig och givande
kritik skall inspireras och framläggas, antingen i form
av yttranden i fackpressen eller genom direkta
hänvändelser till kommitténs sekretariat hos SMF.
Kritik är i ett fall som detta av alldeles särskilt värde,
även i den händelse den inte är så väl motiverad.
Avsikten är nämligen, att kommitténs
rekommendationer skola åtföljas av så kompletta motiveringar
som kan anses lämpligt, varvid även andra
synpunkter än sådana, som kommittén företräder, ha sin
berättigade plats dels ur upplysande men även ur
historisk synpunkt.
Hur bestämmes ett företags sysselsättningsgrad.
Av direktör HERMAN PYK.1
I mitt anförande beträffande SMF:s kommitté för
enhetliga redovisningsmetoder har i korta drag
beskrivits nämnda kommittés uppgifter och arbetssätt
s,amt därvid framhållits, att som ett led i arbetet en
del diskussionsföredrag komma att hållas av
kommittéledamöterna, omfattande en del mer eller mindre
preliminära utredningar beträffande detaljproblem,
som ingå i kommitténs arbetsområde.
Ämnet för mitt föredrag är just ett dylikt
detaljproblem, så som det behandlats i en promemoria, som
jag utarbetat som underlag för en kommande
diskussion i kommittén, och det bör därför bedömas ur
denna synvinkel.2 Vissa avvikelser från ämnet få
även härmed sin förklaring.
Innan jag övergår till det problem, som närmast
intresserar mig att få ventilerat, skall jag med några ord
beröra en fråga, beträffande vilken meningarna äro
mycket delade, nämligen tillförlitligheten och därmed
nyttan av driftjämförelser. En av fördelarna med
redovisningsväsendets standardisering skulle ju vara att
1 Föredrag hållet vid Avd. I:s sammanträde den 19
dec. 1941.
2 Ett föredrag av samma art med titeln "Förslag till
svensk normalkontoplan för industri, speciellt maskinindustri"
hölls vid samma tillfälle av professor R. Kristensson. På
grund av detta ämnes brådskande natur blev föredraget
publicerat redan i januarinumret.
möjliggöra jämförelser mellan driftekonomien vid olika
företag inom samma bransch. Det framhålles ofta, att
dylika jämförelser äro praktiskt taget omöjliga att
genomföra, bland annat på grund av den olika grad
av rationalisering, som förekommer vid de olika
företagen, samt att jämförelserna bli ytterligt försvårade
vid företag med blandad tillverkning. Dessa farhågor
äro i viss mån berättigade, men har man kommit så
långt, att man lyckats få verkstadsindustrien att i
väsentliga punkter ena sig om samma
redovisningssystem, så vore det väl märkvärdigt, om man inte
skulle kunna finna någon form för användbara
jämförelser beträffande driftekonomien m. m. Man
måste emellertid först och främst ha fullt klart för
sig, att problemet ej är enkelt, utan att även i detta
fall ett ingående arbete måste genomföras, för att ett
tillfredsställande resultat skall kunna uppnås. Jag
skall inte nu uppehålla mig med de funderingar, jag
haft i denna fråga, men jag tror, att det skulle vara
på sin plats att i korthet belysa den i Tyskland
rådande inställningen till problemet, så som den
framstår i litteraturen. I Tyskland har som känt redan i
stor utsträckning genomförts en
tvångsstandardisering av redovisningsväsendet.
Såvitt jag har kunnat finna, tillmäta ett flertal
tyska experter på området drift jämförelser en stor
betydelse, även om de givetvis samtidigt framhålla
7 febr. 1942
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
