Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Föredraget gav också en förträfflig inblick i
kontorsarbetets alltmera stegrade mekanisering. Bl. a.
har man börjat förse skrivmaskinerna med en liten
motor som svarar för vagnens återförande i
utgångsläge. Även den automatiska skrivmaskinen för
utskrivning av standardbrev med tillfogande manuellt av en
eller annan fras, synes bliva allt vanligare. Det går
till så att man har en "brevställare" för alla
standardstycken eller -fraser, vilka äro numrerade, och
allteftersom maskinen ställs in på ett sådant nummer,
skriver den som en annan "speldosa" ut motsvarande
stycke. Men det allra intressantaste i detta
sammanhang var meddelandet om den nya, helautomatiska
metod för hålstansning som man har börjat lansera.
Hittills har en stanserska fått läsa av underlaget och
manuellt stansa korten. Enligt den nya metoden göras
noteringar direkt på hålkortet med en grafitpenna. Någon
manuell stansning behöver sedan icke förekomma utan
de så behandlade korten placeras i stället i en
reproducerande maskin, som automatiskt stansar korten
med en hastighet av 100 kort i minuten, dvs. en
hastighet som mångdubbelt överstiger vad även den
skickligaste stanserska kan åstadkomma. Tack vare
att man’ använder grafit, slutas nämligen
strömkretsar som påverka en mekanism vilken så att säga
avläser markeringen och stansar de erforderliga hålen.
Kapten Nyströmer omtalade även att i Amerika
dikteringsmaskinerna ha vunnit en oerhörd
utbredning, och att införandet av dylika maskiner vid en
jättefirma som försäkringsbolaget Metropolitan ansågs
ha medfört besparingar på ca 200 000 kr. om året.
Det har visat sig vara av större betydelse att låta de
dikterande undergå särskild utbildning för att handha
dessa maskiner och diktera på rätt sätt än att utbilda
dem som ha till uppgift att skriva ut diktaten.
Särskilt lägger man an på att lära herrar
korrespondenter att uttrycka sig kort och koncist, vilket ju bör
kunna ha ett mycket välgörande inflytande på
affärskorrespondensen i dess helhet och kanske man kan
hoppas även på myndigheternas skriftväxling.
Som framställningen gällde U. S. A. fick man
naturligtvis också en talande bild av de gigantiska
förhållanden som råda där ute. Eller vad sägs om Social
Securi-ty Board, den statliga pensionsförsäkringsanstalten, som
sköter registreringen av bortåt 4 6 millioner enskilda
inkomstkonton, och där man i medeltal bearbetar
715 000 konton per dag! Hur många konton
behandlas då på särskilt bråda dagar?
Vad som var särskilt glädjande att höra var den
stora vikt som man numera har börjat lägga vid
personalproblemen. Man menar nämligen med all rätt
att hur mycket som än står att vinna genom
mekanisering och systematiskt arbete, så är och förblir
personalpolitiken och ledningen av de anställda det
stora grundproblemet, som måste lösas på det för
såväl företagsledningen som personalen mest
ändamålsenliga sättet, ty som föredragshållaren uttryckte sig:
"Finns ingen arbetsglädje tjäna maskiner och andra
anordningar liten nytta."
Talaren fortsatte sin framställning med att redogöra
för en del metoder för att åstadkomma en förenkling
av arbetet, såsom analys av kontorsarbetet och
rörelsestudier. Som ett led i defta arbete har man tagit sig
för med att klassificera handrörelserna i
fingerrörelser, rörelser med fingrar och handled osv. Därvid har
det visat sig att grundprincipen bör vara att rörelserna
skola sä långt det är möjligt begränsas till
fingerrörelser.
Det tankeväckande föredraget avslutades med några
ord om förhållandena här i landet och ett påpekande
av att den svenska kontorsorganisationen står på
tröskeln till en ny tid. r.
Föreningsmeddelanden
Avdelningen för Industriell ekonomi och
organisation höll den 19 dec. ordinarie sammanträde på
Teknologföreningens lokal under ordförandeskap av direktör
Gösta Klemming. Till mötet hade inbjudits
medlemmar av Företagsekonomiska föreningen och Svenska
ekonomföreningen.
Till medlemmar av avdelningen valdes
civilingenjörerna Nils Cedervall, Edvard Fåhræus, Sten
Hallberg, Frank Hammar, Gerhard Ruben, Rolf Milles, Åke
Nordenström, Bror Häger och Olle Wägeus, Sthlm. Arne
Körling, Södertälje, samt kapten Carl Hellström, Sthlm.
Dagens båda föredrag höllos av medlemmar i
Sveriges mekaniska verkstäders förbunds kommitté för
enhetliga redovisningmetoder. Det första av direktör
Herman Pyk över ämnena: "Kort redogörelse för
kommitténs uppgifter och arbete" samt "Hur bestämmes
ett företags sysselsättningsgrad". I det sistnämnda
föredraget framlade dir. Pyk en mängd klarläggande
definitioner på hithörande begrepp. Den därpå
följande diskussionen vari deltog undervisningsrådet N.
Fredriksson, dr R. Liljeblad, övering. B. Starck, revisor
B. Benediktsson, övering. H. Thorelli, professor R.
Kristensson och föredragshållaren, visade tydligt att
ämnet var mycket aktuellt och omfattades med stort
intresse av de närvarande.
Sedan ordföranden framfört avdelningens tack för
det värdefulla föredraget och till
diskussionsdeltagarna, ajournerades sammanträdet på två timmar.
Under den därpå följande julmiddagen överlämnade
professor Sällfors till ordföranden Svenska
teknologföreningens plakett i brons som ett tecken på
föreningens och avdelningens stora uppskattning av hans
fruktbringande arbete till avdelningens fromma. I det
tal, som professor Sällfors därvid höll, redogjorde han
för de många olika sätt genom vilka ordföranden hade
under sin långa ordförandetid mycket verksamt
bidragit till avdelningens snabba frammarsch.
Ordföranden framförde därefter sitt varma tack för den
hedersbevisning som kommit honom till del.
Efter middagen höll professor Robert Kristensson
föredrag över ämnet: "Förslag till svensk
normalkontoplan för industri, speciellt mekanisk
verkstadsindustri." Han redogjorde på ett mycket klarläggande
och åskådligt sätt för denna kontoplan och under den
därpå följande diskussionen, vari deltogo revisor H.
Hörlin, dr R. Liljeblad, professor G. Törnkvist,
professor O. Sillén, dir. O. Nyström och kamrer K. A.
Bratt, framgick tydligt att de närvarande uppskattade
det resultat av kommitténs arbete, som här nu
diskuterades offentligt för första gången.
För det värdefulla föredraget och den klarläggande
diskussionen framförde ordföranden avdelningens tack.
Ordföranden meddelade till slut att han nu skulle
nedlägga ordförandeklubban, efter att ha tillhört
avdelningens styrelse alltsedan dess tillkomst. Han
framförde i samband därmed sitt tack till avdelningens
medlemmar för det förtroende som visats honom och
till kamraterna i styrelsen för ett synnerligen gott
samarbete. Han konstaterade med tillfredsställelse att
avdelningen under sin verksamhet kunnat bidraga till
en framgångsrik utveckling inom industriell ekonomi
och organisation. Tal. poängterade särskilt att man ej
får glömma den mänskliga faktorn inom industrien.
Han hoppades att denna synpunkt även i fortsättningen
skulle komma att ägnas berättigad uppmärksamhet.
Sedan undervisningsrådet N. Fredriksson framfört
avdelningens tack till den avgående, avhållne
ordföranden, förklarades sammanträdet avslutat. —c.
36
4 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
