Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
tiering i allmänhet är att en nominellt mindre
köpstark avnämare, som sålunda vore berättigad till det
lägre priset, kan uppträda som ombud för den
köpstarkare och därigenom göra även honom delaktig av
det lägre priset.
Svårigheten att bestämma köparens förmåga att
betala ett visst pris har man vid transportmedlen
kunnat undvika genom att knyta prisdifferentieringen
till det objektivt bestämbara godsslaget.
Detta innebär en viss modifikation av principen om
prisernas differentiering, eftersom priset för varje
godsslag då blir enhetligt. Modifikationen blir så
mycket mera markerad, när, som ofta sker i
praktiken, godsslagen dessutom klassificeras i grupper.
Modifikationen att knyta fraktdifferentiering till
godsslaget svarar även mot att transportföretaget
såsom bedrivande en allmännyttig verksamhet i det
stora hela bör behandla likställda kunder lika.
Det är emellertid även ur en annan synpunkt som
prisdifferentieringen, såsom den tillämpas i praktiken,
vanligen är avvägd med hänsyn till näringspolitiska
krav.
Såsom jag hittills har framlagt principen för
prisdifferentieringen, har jag främst understrukit dess
möjligheter att giva transportföretaget ett större
överskott, främst då för täckande av dess fasta
kostnader än som vore möjligt vid tillämpningen av ett
enhetligt pris. Man kan emellertid även se saken ur
i första hand näringspolitisk synpunkt.
Om för en viss vara den transporterade kvantiteten
på sätt antagits i diagram 4 är beroende av
fraktpriset och denna transporterade godsmängd samtidigt
är bestämmande för en del av produktionen av den
ifrågavarande varan, så betyder ett lågt fraktpris di-
rekt en ökad produktion. Det lägsta fraktpris, som
därvid är försvarligt att sätta, är det, som motsvarar
de föränderliga kostnaderna för transporten.
Önske-priset för transporten ur renodlad näringspolitisk
synpunkt sett vore därför ett fraktpris, som vore lika
med de föränderliga kostnaderna. En sådan
prissättning kan givetvis i praktiken icke tillämpas, utan
modifikation mot ett högre pris är nödvändig.
Därvid har man att utgå från att elasticiteten hos
efterfrågan med avseende på fraktpriset är olika tör
olika varor. För en del varor kan man sätta
fraktpriset mycket högt, utan att den transporterade
godsmängden blir nämnvärt mindre än den skulle ha
blivit vid ett fraktpris lika med de direkta
kostnaderna. För andra varuslag däremot kan den
transporterade godsmängden uppvisa en betydande
känslighet även vid ett fraktpris lika med de direkta
kostnaderna.
En fraktprissättning avvägd väsentligen efter
näringspolitiska synpunkter, leder således även den till
en prisdifferentiering, ehuru givetvis efter en annan
skala än den prissättning, som syftade främst till att
giva företaget största möjliga inkomst.
Efter vilket system av de nu i korthet skisserade
man än arbetar, kommer man i praktiken självfallet
i huvudsak till högre fraktpriser för de dyrbarare
varorna och lägre fraktpriser för de billigare.
Prisdifferentiering såsom den tillämpas vid
transportföretag brukar därför ofta med rätta benämnas
värde-differentiering eller värdetariffering, antingen den nu
är avvägd i huvudsak med hänsyn till
transportföretagets egen ekonomi eller enligt näringspolitiska
synpunkter eller såsom i praktiken oftast är fallet efter
någon kompromiss mellan dessa båda önskemål.
Aktuella utvecklingstendenser i amerikansk kontorsorganisation.
Vid det sammanträde som Företagsekonomiska
föreningen hade anordnat den 10 oktober i samarbete
med Ekonomföreningen och Svenska
teknologföreningens avd. I höll kapten C. Bertil Nyströmer föredrag om
sina intryck och erfarenheter under en studieresa i
U. S. A. 1939.
Det schvungfullt och trevligt framförda föredraget
omspände en sådan mångfald av synpunkter och
problem inom kontorsorganisationens stora arbetsområde
att det sannerligen icke är lätt att i ett kort referat
återge ens allt det som kan betecknas som särskilt
värdefullt och intressant. Ja, frågan är rent av om det
icke hade varit klokt att dela upp den brett lagda
framställningen på två eller flera föredrag. Nu blev
det nästan för mycket av det goda.
Att behållningen av resan har kunnat bli så
omfattande beror säkerligen till största delen på det
omsorgsfulla sätt varpå resan förbereddes och som synes
ha varit förebildligt.
Som studiefärden till stor del företogs med tanke
på det nya Thule-huset och dess utformning med
hänsyn till bolagets kontorsorganisation kom föredraget i
avsevärd grad att behandla olika problem som
sammanhänga med lokalplanering. Av särskilt intresse
var därvid påpekandet att frågan om störa eller små
kontorsrum inte kan ses generellt utan man måste se
till att de anställda sammanföras i lämpliga
arbetsgrupper varigenom man kan undvika att de störa
varandra. Även vad föredragshållaren hade att säga om
kampen mot störande buller och belysningsfrågans
lösning var ett stort intresse. Man fick ett starkt
intryck av fluorescenslampans kraftiga frammarsch och
många fördelar tack vare den dagsljusliknande färgen,
den ringa värmeutstrålningen och de låga
strömkostnaderna.
Fig-. 1. En automatisk skrivmaskin konstruerad enligt
principen för ett självspelande piano. En operatris kan sköta 4
maskiner, som samtidigt skriva vardera med en hastighet av
2 000 nedslag per 3-minutersperiod.
7 febr. 1942
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
