Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig-, 1.
Färgpatronen insattes i behållaren.
zinkbelagda ytors utseende. Beläggningen med krom
tillgår på följande sätt:
1) Påläggning av zink i alkaliskt bad.
2) Polering.
3) Kopparavfettningsbad.
4) Krombeläggning i vanligt krombad.
För krombeläggning erfordras ett s. k.
glanszink-bad, då de vanliga zinkbeläggningarna i
cyankalium-haltiga, basiska zinkbad ej lämpa sig för detta
ändamål. Tidigare använda glanszinkbad ha den
nackdelen att de ej äro beständiga. Sådana bad måste
kontrolleras minst en gång dagligen med avseende
på glanstillsatsen, även om badet ej tagits i bruk
Det blir för den skull dyrbart i drift.
Problemet att åstadkomma en beständig, blank
zinkutfällning förefaller emellertid nu vara löst av
svenska firmor. För att den slutliga
kromutfäll-ningen skall bli blank fordras att underlaget är blankt
och porfritt.
Glanszinkbadet är ett cyankaliumhaltigt
specialbad i vilket det polerade järnföremålet överdrages
med zink till en tjocklek av 15—20 fi, varefter
polering följer.
Poleringen utföres på vanliga tygtrissor av ca 250
mm diameter som gå med relativt låg hastighet, ca
1 000 varv per minut. På första lumpningstrissan
användes ett magert glansvax. På andra trissan
polerar man bort vaxresterna ev. med ringa tillsats av
s. k. wienerkalk. Därpå följer under 30—60 sèk.
av-fettning i ett speciellt kopparavfettningsbad,_ varvid
kopparn utfaller blank och fäster väl vid undèrlaget,
vilket är av fundamental betydelse. Delarna sköljas
därefter i rinnande, kallt vatten och doppas helst
därpå i ett bad med kapilläraktiv verkan, varpå
slut-sköljning sker i rinnande, kallt vatten.
Förkromningen utföres i ett vanligt
förkromnings-bad, utan att detaljerna få torka från sköljningen.
Därvid bör man iakttaga att ej direkt hänga
detaljernas strömtillförselorgan på elströmstilledaren utan
vänta så pass länge, att detaljerna antagit förkrom-
Fig. 2.
Gasventilen öppnas ett
kvarts varv,
varefter den vid
pistolens
mynning utströmmande gas-luftblandningen antändes.
ningsbadets temperatur. För tunna detaljer brukar
det vara tillräckligt med några sekunder. Skulle
detaljerna kräva en längre uppvärmningstid kan det
vara lämpligt med en föruppvärmning i varmt vatten.
Äro detaljerna kalla, då elströmmen tillföres
krombadet, utfälles nämligen kromen ej blank utan den
blir matt eller grå. Förkromningen fullbordas och
avslutas sedan på normalt sätt.
Det ovannämnda kapilläraktiva badet är en finess,
väl värd vår uppmärksamhet. De preparat som här
avses, ha utvecklats i USA, där de ha använts i flera
år. Tack vare sitt forskningsarbete torde den
amerikanska ytbehandlingsindustrien ligga avsevärt före
oss i utvecklingen.
Något större intresse för dessa frågor har hittills ej
funnits hos våra tekniska högskolor. Det borde ha
varit annorlunda med tanke på de besparingar som
kunna göras genom en fullgod ytbehandling eller
riktigare ytbeläggningar. Ett fullständigt
forskningsinstitut vore önskvärt, som helt skulle kunna ägna
sig åt dessa problem. Nu kommer det an på den
enskilda industrien att lösa dem. Detta är
beklagligt, ty även om man inser frågans vikt, har man
sällan tid eller ens personal och laboratorier, som kunna
angripa problemen.
. Tack vare tillkomsten av Statens hantverksinstitut
är hantverket för sin del gynnsammare ställt.
Alltsedan starten år 1922 har institutet behandlat
problem gällande målning och lackering både på trä och
andra material samt metaller ur praktisk synpunkt.
Sedan januari 1941 finns det på institutet en
avdelning för den elektrolytiska beläggningsmetodiken.
Även frågor av mera teoretisk natur behandlas vid
institutet. Ytbehandlingsteknikens stora fält och
dess biområden är det ingen som helt intresserar sig
för, trots att det borde locka svenska forskare att
uteslutande ägna sig åt dessa problem.
Ometallisk ytbehandling av järn.
Ometalliska ytbeläggningar användas inom
tekniken, vad järnet beträffar, i större utsträckning än
52
4 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
