Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
A. Handlag.
Då erfarenheten har visat, att den som är oskicklig
med händerna i ett visst avseende, kan vara ganska
skicklig i ett annat manuellt avseende och att på
samma sätt även de olika manuella yrkena visa
motsvarande typiska skillnader i sina dominerande
fordringar på just "handlaget", specificeras detta
prestationsområde efter följande huvudsynpunkter:
1) Allmän rörelsesnabbhet, smidighet, koordination
vid handgrepp av enklare art.
Det händer att den, som utan alltför stor
ansträngning eller anlagsbetingade rubbningar i motoriken,
kan åstadkomma ett snabbt och säkert, lättflytande
och jämnt arbete vid enkla hanteringar med föremål,
genom påpekande av denna förmåga får sin kanske
enda positiva prestationsförmåga framdragen till
beaktande, en förmåga, som kan göra sig gällande i
många slag av manuellt rutinarbete. Dessa motoriska
anlag äro rätt så olika hos människorna och det finns
en del, som även efter intensiv träning aldrig nå upp
till någon ur arbetssynpunkt fullt effektiv prestation
i "rutin"-arbeten av detta elementära slag.
2) Allmänt handlag med verktyg och material vid
formgivnings- och tillverkningsarbeten av olika slag.
Under denna rubrik sortera de olika slag av
naturlig skicklighet, som konstateras under praktiska
arbetsprov med olika verktyg och materialsorter.
Därigenom att man väljer ut särskilt lämpliga prov får
man en tydlig inblick i den individuella
anpassningsförmågan, när det gäller att gripa sig an med olika
slag av hjälpmedel och material.
3) Precisionshandlag vid olikartade formgivning
s-och tillverkningsarbeten,
dvs. förmågan att forma ut en sak noggrant i
minsta detaljer. Somliga ha mycket lätt för att lyckas
med sådant arbete, under det att andra åstadkomma
resultat, som verka ganska slarviga, fastän de
kanske ansträngt sig mycket mera just i fråga om
noggrannheten än de förra,1
4) Konstnärligt handlag vid olika gestaltnings- och
teckningsarbeten.
Härmed avses handaskickligheten vid sådana
formgivande arbeten, där skönhetssynpunkten och ett
visst konstnärligt inslag ligger bakom själva
prestationen.
B. Orientering i objektvärlden.
I fråga om orientering i objektvärlden behövs det
först ytterligare en tudelning. Vissa människor luta
ju typiskt åt att i huvudsak orientera sig
"praktiskt-konkret" i den objektiva omvärlden, dvs. genom att
betrakta föremålen omedelbart framför sig och få ta
på dem med sina händer — till skillnad från den typ,
som går mera abstrakt tillväga. Därför är
resultatformuläret utformat i överensstämmelse härmed. Se
fig. 1. Vid en del arbetsprov lämnar man åt den
arbetande att helt fritt bestämma sig för den ena eller
den andra vägen, men vid andra är man mera eller
mindre tvungen att reagera antingen "konkret" eller
"abstrakt". I blankettens betygskolumner på högra
i Observera rubriken nog-grannhetsbemödande på sid. 59.
sidan äro de rader, som avse de "abstrakta"
prestationernas resultatbetyg, streckade.
"Orienteringsproblem" under B uppdelas på
följande särområden, som tydligen i hög grad
representera i yrkesvärlden mycket allmänt förekommande
prestationskrav, nämligen:
1) Ögonmått och formsinne (fri bedömning av
storleksproportioner och dylikt) och visuellt minne för
former.
Tillräckligt goda förutsättningar inom dessa
funktionsområden anses vara önskvärda vid de flesta
tillverknings- och materialutformningsarbeten, såväl i
hantverket som i industrin.
2) Kalkylering av utrymmesförhållanden och allmän
rumsföreställning,
dels genom praktiska försök, åskådning och
utprövande, dels med hjälp av föreställningen och
fantasin, genom beräkning och abstrakt kombinerande.
Denna förmåga är en synnerligen viktig förutsättning
för alla dem, som vilja gå i land med mera invecklade
och kvalificerade arbeten av tekniskt slag, antingen
i hantverket eller i de s. k. "tekniska" yrkena.
3) Sinne för maskiner och tekniska anläggningar,
ett speciellt prestationsområde, där det gäller att
lätt kunna sätta sig in i maskinernas funktion och
maskindelarnas rörliga samverkan samt i besläktade
problemsammanhang inom det mekaniska arbetet.
4) Förmågan att klara upp vanliga
problemsituationer i det praktiska livet,
såsom t. e. att genom praktiskt-konkreta försök
pröva sig fram till ett klart och redigt ordningssystem
för givna föremål eller också att genom enbart
tankearbete reda ut någon komplicerad situation i
vardagslivet, att planlägga och organisera.
C. Orientering i begreppsvärlden.
Inom detta prestationsområde rör det sig
huvudsakligen om "teoretisk intelligens", det vill framförallt
säga förmågan att ändamålsenligt använda
modersmålet, det logiskt riktiga och rediga tänkandet med
språket som verktyg — en begåvningsart, som spelar
en stor roll för framgången inom många slag av
"skrivbordsbetonade" yrken.
Detta område uppdelas på följande sätt:
1) Sinne för språket såsom sådant, dess korrekta
användning, mera formellt sett,
så som det bland annat framgår ur ordförrådet,
stavningen och grammatiken. Här måste tydligen i
relativt hög grad skolans undervisningsresultat göra
sig märkbara.
2) Den självständiga förmågan till logiskt
kombinerande och tänkande i språkliga begrepp.
Här är det däremot i avgörande grad just det
självständiga. av inlärda kunskaper relativt mindre
beroende bemästrandet av språkligt-begreppsmässiga
och logiska problem, som åsyftas.
3) Tänkande i siffror, mått- och kvantitetsbegrepp.
Även på detta mera speciella prestationsområde är
det framför allt det självständiga bemästrandet av
siffermässiga problem, som åsyftas. Här har man
alltså ingalunda så stor nytta av formler och inlärda me-
60
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
