Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
toder, av kunskaper och schematisk rutinräkning,
utan här blir det sunda "bondförnuftet",
"kombinationsförmågan" det avgörande.
4) Förmågan att inprägla i minnet och återgiva
vissa meningssammanhang i form av någon vanlig
text, i vilken också siffror förekomma.
Konstaterandet av denna förmåga är närmast tänkt
såsom komplement till de övriga begåvningssidorna,
ty när det visar sig, att någon har en extra god eller
en extra dålig minnesförmåga av denna art, kunna
hans möjligen redan konstaterade goda eller dåliga
prestationer på ett visst område ibland komma i
någon helt ny dager. När t. e. en i intellektuellt
hänseende svagt begåvad elev ändå har kunnat uppnå
rätt goda skolbetyg, så får man misstänka, att detta
helt enkelt beror på hans goda, men rent mekaniska
minne (inpräglingsförmåga) — förutom på hans flit
och lärarens skicklighet. Att rekommendera är då
endast sådana yrken, som innebära krav på
reproduktionsförmågan, inte sådana som förutsätta en
högre grad av självständigt tänkande och
producerande. Och vice versa.
Detta må räcka till såsom kort översikt av allt det
som på blanketten angår olika slag av
"prestationsförmåga". Även genomsnittsprestationen meddelas
nederst på sidan av respektive alla kvalitets- och alla
kvantitets- (här liktydigt med snabbhets-) betyg,
uppdelade i dels de "konkreta" resp. "hantverksmässiga"
uppgifterna och dels "abstrakt"-uppgifterna.
Därigenom kan man inte bara få ännu en rent
siffermässig bekräftelse av vederbörandes prestationsnivå på
det hela taget utan också vilken "typ" han
genomgående lutar åt, den mera "praktiskt" eller den mera
"teoretiskt" inställda.
Men man måste ha klart för sig, att allt, som
hittills kunnat utläsas om individens prestationsförmåga
i olika avseenden, främst rör det reaktiva i hans
"kunnande", dvs. huruvida han "kan" lösa bestämda, mer
eller mindre avgränsade uppgifter. Men därmed vet
man ännu ingenting om en persons förmåga att göra
sig gällande när han får arbeta "efter eget huvud",
utöver den bestämda ram, som vissa
standarduppgifter möjligen föreskriva. Inte heller kommer i ett
gra-duellt betyg: "över" eller "under genomsnitt" tydligt
fram den individuella särart, som möjligen lagts in i
arbetet. Kort sagt: Även det spontana och
individuella i en människas produktivitet och kunnande
bör framgå någonstans ur resultatutlåtandet i den
mån det har kunnat konstateras. Därtill tjänar
följande rubriker, som finnas på blankettens baksida,
(fig. 2).
(Forts.)
De fasta och rörliga kostnadernas samband
med produktpriset.
Av civilingeniör BROR HÄGER.
För att få ledning vid ett företags strävanden att
erhålla största möjliga vinst utföras vanligen
kalkyler för att utröna de olika produkternas
självkostnader och pris. Dessa kalkyler tjäna något olika
ändamål beroende på arten av de produkter företaget
försäljer. Gäller det exempelvis produkter med fasta
marknadspriser, å vilka priser de enskilda företagen
ej ha nämnvärt inflytande, giva kalkylerna ledning
huvudsakligen endast vid produktionens inriktning.
Vanligen ha emellertid företagen vissa möjligheter
att bestämma produktpriserna, och i de gränsfall, då
företagen ha monopolställning, kunna de sätta priset
tämligen godtyckligt. Ha företagen inflytande på
prissättningen, tjäna kalkylerna icke blott som
vägledning vid produktionens inriktning utan även vid
avvägningen av priset.
När produktpriset avväges genom kalkylering,
beräknas på lämpligt sätt samtliga kostnader för
produkten, dvs. självkostnaderna, och genom att till
dessa kostnader lägga en vinst, vanligen i form av
en bestämd procentsats av samtliga produktens
kostnader, erhålles priset. Denna procentsats, med vars
tillhjälp vinsten å den enskilda produkten beräknas,
är relativt hög, när avsättningen är god, men i den
mån avsättningsmöjligheterna minskas, får den
sänkas. Man söker i varje marknadsläge avväga
densamma med hänsyn till den avsättning som
produkten väntas få, så att företaget i sin helhet erhåller
största vinst. Ibland kan överhuvud ingen vinst er-
hållas, och det inträffar till och med, att priserna
nedpressas, så att ej ens kostnaderna kunna täckas.
För att i detta läge erhålla ledning vid prispolitiken
är det nödvändigt att uppdela kostnaderna i deras
fasta och rörliga element. Vanligen innebär detta,
att en s. k. minimikalkyl utföres, dvs. storleken av
de rörliga kostnaderna uträknas, vilka priset aldrig
får underskrida. Verksamheten fortsättes ju, så
länge de rörliga kostnaderna och en aldrig så liten
del av de fasta kostnaderna täckas, ty det är
givetvis bättre att erhålla en otillräcklig täckning av de
fasta kostnaderna än ingen alls, vilket inträffar, om
verksamheten nedlägges. Hur prissättningen skall
ske, när de fasta kostnaderna ej helt kunna täckas,
anges vanligen ej, utan detta får bli en omdömessak.
Det har även framhållits (Schmalenbach), att
priset bör bestämmas enbart med hänsyn till de rörliga
kostnaderna. Dessa beräknas härvid, och för att
erhålla priserna givas de rörliga kostnaderna ett å dem
själva räknat procentuellt tillägg. Man söker även
här bestämma procentsatsen med hänsyn till
marknadsläget, så att största avkastning erhålles. Det
procentuella tillägget skall sålunda i detta fall
normalt täcka de fasta kostnaderna och vinsten. Detta
förfarande giver klart besked om hur prissättningen
skall ske även i de fall, då de fasta kostnaderna ej
helt täckas. Detta sätt att beräkna priset torde icke
ha fått så stor praktisk användning.
Det förefaller emellertid som om båda dessa sätt
2 maj 1942
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
