Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION
HÄFTE 9 Redaktör: ERIK SWARTLING 5 SEPT. 1942
INNEHÅLL: Erfarenheter vid ackordssättning inom chokladfabrikationen, av civilingenjör Erik J.
Lindström. — Kostnader i allmänhet — elverkskostnader i synnerhet, av civilingenjör G. Welmer.
Erfarenheter vid ackordssättning inom choklad-
fab rikationen.
Av civilingenjör ERIK J. LINDSTRÖM.1
Inom chokladfabrikationen har ackordssättningsför-
farandet intill de senare åren endast tillämpats i
mindre omfattning och då huvudsakligen på arbeten,
som utföras av kvinnliga arbetare. Endast i
undantagsfall ha ackord funnits på arbeten för manliga
arbetare. Anledningen härtill torde vara, att
chokladindustrien trots relativt långt driven mekanisering
alltjämt är ganska hantverksmässigt betonad.
Särskilt gäller nog detta de arbeten, som utföras av
manlig arbetskraft, dock med vissa viktiga undantag.
Jag tänker härvid särskilt på alla maskinskötare vid
informningsanläggningar o. d. Mycket av
hantverkets tradition finnes kvar och därav följande
oregelbundenheter i produktionsförloppet. Detta medför
vissa svårigheter att på längre sikt bedöma hur lång
tid en viss arbetsoperation skäligen bör taga, dvs.
vilket ackord som skall sättas.
Med hänsyn till dessa svårigheter kan man fråga
sig om det över huvud taget finns anledning för oss
att ägna uppmärksamhet åt frågan om
ackordssättning inom branschen. Vilka kunna vara intresserade
av att ett dylikt lönesystem införes? Är det
arbetsgivarna eller är det arbetarna? Svaret blir helt
enkelt: Bådadera! Ty båda parter ha stora fördelar
av detta system och framför allt har arbetsgivaren d’e
största. Även nationalekonomiskt sett är det
riktigast med ackordet som lönebas —• allt under
förutsättning att ackordet är riktigt. Vad som menas med
ett riktigt ackord, skall jag senare återkomma till.
Det är en ganska utbredd uppfattning bland
arbetsgivarna, att ackord skall man inte ha, om man
är mån om att hålla kvaliteten uppe på sina
produkter. Få arbetarna ackord, slarva de så lätt. Detta
är emellertid en uppfattning, som ej är riktig.
Naturligtvis måste man erkänna, att det kan
finnas en viss risk för att arbetarna bli mindre
noggranna i arbetet, då de övergå från timlön till ackord.
Detta är emellertid ett förhållande, som i allmänhet
äger rum endast under övergångsperioden, tills de
blivit vana att ägna samma uppmärksamhet åt
arbetet som tidigare. Under övergångsperioden måste en
i Referat av föredrag hållet vid Sveriges
chokladindustriförbunds sammanträde den 24 februari 1942.
skärpt avsyning av det färdiga arbetet tillämpas och
felaktiga partier få omarbetas av arbetarna utan
ersättning.
Arbetsgivarens fördelar av ackordssystemet äro:
1. Att lönekostnaden står i proportion till
arbetsprestationen.
Äro ackorden riktiga, vet alltså arbetsgivaren, att
han får en skälig prestation utförd för den utbetalade
avlöningen. De sista årens oroliga prisförhållanden
inom vår bransch ha fört med sig, att särskilt januari
månad uppvisar låga tillverkningsresultat i
förhållande till arbetslönen. Om ackord tillämpas, motverkas
sådana disproportioner.
2. Att grundmaterialet för kalkylering av
självkostnaderna för de olika produkterna blir riktigare.
Vad detta betyder, står naturligtvis klart för var
och en. Då man för kalkyländamål skall bestämma,
hur mycket arbetskostnaden är, tillgår det ofta så,
att man tar ett visst parti, som väges och mätes
mycket noggrant, och för vilket arbetstiden
omsorgsfullt antecknas. Emedan dessa siffror skola
föreläggas driftschefen, ligger det i verkmästarens intresse
att visa så låga arbetskostnader som möjligt.
Säkerligen blir det därför ofta "paradsiffror", som inflyta
i kalkylen och som sedan skola ligga till grund för
hela företagets vinstresultat. I verkligheten utbetalar
man sedan kanske både 10 och 20 % högre
avlöningar. — Genom ackordssättning erhåller man
ständigt full överensstämmelse mellan kalkyl och
verklighet.
3. Bättre utnyttning av lokalutrymmet och
maskinparken.
Att detta oftast är möjligt, beror givetvis därpå,
att en ackordsarbetare normalt utför mer arbete per
tidsenhet än timlönsarbetaren. Vid en tidigare
avtalsuppgörelse inom vår bransch bestämdes, att
befintliga ackord skulle justeras så, att
ackordsförtjänsten föll inom gränserna 20 % och 40 %. Om
man alltså antar, att de riktiga ackorden hållas inom
dessa gränser, innebär detta i realiteten, att
ackordsarbetaren kan antagas prestera minst 20—40 % mera
4 april 1942
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
