Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1.
Metall
-A
Inom (—) angives de talvärden, som befinnas osäkra.
i B. g * ’ c■ I–
Tillstånd
Formelns
giltighetsområde
T"
Li ........................(8 860) (12,50) (—1,275) — flyt. ca 700—1 600
Na* ....................5 700 11,33 . —1,178 — „ 400—1 200
K .’..’,................4 770 11,58 — 1,370 — „ „ 350—1050
Rb ......................4 280 11,34 —1,374 — „ „ 300—1000
Cs ........................4 075 11,38 —1,45 — fast—flyt. „ 280—1 000
p ] (18 350) (14,01) (— 1,275) — fast „ 800—1 356
...........\ (17 700) (13,51) (— 1,275) — flyt. „ 1 356—2 900
Ag ......................14 550 10,13 —0,27 —0,oooi7 „ „ 1 200—2 500
Au ......................(19 400) (12,50) (—1,027) — „ „ 1 300—3 200
Be ......................(11 700) (6,50) — — „ 1 700—3 200
,r ) 7 636 3,27 -f- 2,500 —0,00295** fast 573— 924
...........I 7 610 11,61 —1,020 — flyt. 924—1 400
„ / (10 120) (10,76) (—0,865) (—0,000152) fast(/j—Ca) 673—1 100
...........( ’9540) (11,91) (—1,275) — flyt. 1 100—2000
„ ) 6 670 9,418 —0,0503 —0,000328 fast 473— 692,5
......\: 6 670 12,000 — 1,126 — flyt. 692,5—1000
p. ) 5 908 9,717 —0,232 —0,000284 fast 450— 594
...........( 5 819 12,287 — 1,257. — flyt. 594—1 050
Hg ......................3 328 10,53 —0,848 — „ ca 200— 650
Al ........................16 450 12,36 —1,023 — „ „ 1 200—2 800
TI....„................9 300 ll,io i —0,892 — „ 700—1 800
c,,. / (18 000) (12,83) (—1,022) — fast 1 200—1 688
B ............\ (17 100) (12,31) (—1,022) — flyt. 1 688—3 000
Sn ......................(17 380) (9,28) — — 1 300—2 800
Pb ......................10 280 11,43 —1,05 — „ 800—2 100
As ........................6 160 9,82 — i — fast 600— 900
Sb ......................(614) (— 23,30) (+ 8,99) — flyt. 1050—1 900
Bi ........................10 055 12,70 —1,325 — „ 1 000—1 900
n ( (18 580) 10,79 \ . n „„ . „ r fast 1 300—2 073
Cr ...........! (17 790) 10,37 J +°’06 -0,000324 < flyt 2 073-2 700
»t i (34 000) (10,88) \ ,, „ , , . _ . I fast 2 000—2 900
Mo ...........{ (32 150) (10,24) } (-0,000271) | flyt 2 900-3 500
W ........................(42 000) 9,84 + 0,146 —0,000104 fast 2 000—3 500
Mn ......................(13 260) (8,63) — i — flyt. 1 500—2 300
Fe ........................(19 300) (9,00) — ! — „ 1 400—3 200
Ni ........................(18 000) (8,26) — — 1 400—3 400
p, I (28 930) 16,20 \ i,,* f fast 1 500—2 040
1 ............I (27 900) 15,70 I 1,775 ) flyt. 2 040—3 500
* Konstanterna gälla endast för enatomiga ångmolekyler; totaltrycket för mättad natriumånga erhålles, om man till
atomtrycket adderar partialtrycket för de tvåatomiga molekylerna enligt formeln : log p^ = — -+ 7,82
■ 0,874 ■ 10
T 2
ånga. När vätgas har kommit till användning, vilket
även vanligen har varit fallet, ha felen därigenom
blivit relativt stora.2 — Mätningarna av ångtrycken
medelst en "puff-gas och en förskjutbar
kvicksilver-droppe I ett glasrör visade sig även osäkra ocli av
den orsaken, att kvicksilverdroppen hade benägenhet
att påverkas ryckvis vid det successivt stegrade
gastrycket till följd av avdunstad kvicksilverånga. —
Betydligt säkrare resultat bör däremot den s. k.
med-föringsmetoden giva, där man låter en indifferent gas
strömma över den smälta metallytan och vid riktigt
utformad metallyta och lämpligt val av
strömningshastighet erhåller gasen mättad med metallångor.
Dessa kondenseras utanför ugnen och bestämmas på
sina komponenter genom vanlig kemisk analys. En
förutsättning är givetvis, att metallångornas
mole-kylarvikter måste vara kända, för att möjliggöra en
beräkning av deras partialtryck i systemet enligt de
kända relationerna för gaser.3 — Vid bestämning av
ångtrycken hos enskilda metaller kunna givetvis en
2 H. G. Greenwood: Proc. Roy. Soc. A. 84 (1910), 483.
O. Ruff och Bergendahl: Z. anorg. allgem. Chem. 106
(1919), 76.
3 H. Braune: Z. anorg. Chem. 111 (1920), 109.
del andra metoder4 komma till användning, som
emellertid ej så lätt lata sig användas vid undersökningar
av binära system utan fara för uppkommande
felkällor.
Den lämpligaste försöksapparaturen vid studiet av
avsedda binära legeringar inom systemen Cd—Mg
och Zn—Mg får den s. k. medföringsmetoden anses
vara. Den lämpligaste medföringsgasen är vätgas,
som ej bildar några hydrider med i dessa system
ingående metallkomponenter. — De nämnda systemen
ha valts, enär systemet Cd—Mg enligt diagrammet
fig. 2 i övervägande grad bildar blandkristaller
mellan komponenterna i jämvikten mellan fast och
flytande fas, medan däremot i systemet Zn—Mg
dessutom finnas ej mindre än 3 st. föreningar enligt
diagrammet fig. 3. Man bör därigenom principiellt kunna
vänta sig motsvarande inflytanden i
ångtryckskurvorna hos de båda systemen sinsemellan och till
sådana system, där komponenterna ej visa ömsesidig
löslighet i varandra. Systemen Cd—Mg och Zn—Mg
böra därigenom vara principiellt stabilare än system,
4 Se bl. a. M. Knudsen: Ann. d. Physik 28 (1909), 75;
29 (1909), 179. K. Neumann, E. Völker: Z. phys. Chem. A.
161 (1932). 33.
34
12 dec. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
