Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
KEMI
HÄFTE 7 Redaktör. FRITHIOF H. STENHAGEN 11 JULI 1942
INNEHÅLL: Svensk kemisk industri i krigstid, av Ragnar Winbladh. — Forskning, ett inlägg i
anledning av dr Winbladhs uppsats. — Standardisering av smörjoljor och smörjmedel. — Föreningsmeddelanden.
— Litteratur.
Svensk kemisk industri i krigstid.
Av RAGNAR WINBLADH.
(Forts. fr. sid. 44.)
Med de nu relaterade importförhållandena för
ögonen, får man en ganska bestämd föraning av att den
kemiska industrien bör ha påverkats mycket
ogynnsamt av den alltmer tilltagande importspärren.
Glädjande nog visar emellertid praktiken, att den kemiska
industrien lyckats genomkämpa krisen förunderligt
väl. Sysselsättningsgraden för arbetarna inom denna
industri var enligt industrikommissionens kemiska
avdelnings kontinuerliga undersökningar hösten 1940
96 %, i april 1941 92,& % och i augusti 1941 96,1 %.
Man kan således med tillfredsställelse konstatera, att
efter en viss men dock ganska liten nedgång i
sysselsättningsgraden, denna åter har börjat bliva normal.
I vissa fall ligga dock sysselsättningsgraderna för de
olika kemiska industrierna något ojämnt grupperade
kring de nyss angivna medelvärdena.
Tändsticksin-dustrien t. e. har förståeligt en avsevärt nedsatt
produktion, likaså linoljeslagerier och gummifabriker,
medan däremot sprängämnesindustrien,
träkolnings-industrien, garvextraktindustrien,
läkemedelsindustrien och cellulosabiproduktindustrien utökat sin
arbetarstam.
Vad så den kemiska industriens tillverkningsvärde
beträffar, finnes icke tillräckligt underlag för en
säker beräkning för de två sista åren. För 1939 var
den som nämnts 440 mill. kr. och för 1940 kan den
uppskattas till 490 mill. kr. Under 1941 torde en
ökning ha skett i förhållande till 1940. Om vid
angivandet av tillverkningsvärdet för 1940 hänsyn tages
till prisstegringarna sedan krigets början, kan detta
uppskattas till ca 390 mill. kronor.
Bakom denna den kemiska industriens goda och
åtminstone hittills framgångsrika anpassning efter
krigstidsförhållandena ligger ett omfattande och
målmedvetet arbete, som ehuru med varierande
intensitet är fördelat över den kemiska industriens hela
front. Så snart den av kriget förorsakade
importspärren på allvar inträffade, började såväl
industriföretagen som statens speciella krisorgan att
under-Böka vad som kunde göras för att genom ny eller
ökad produktion inom landet ersätta förlorad import.
Man får nog säga, att avspärrningen i många fall
skapat gynnsamma och helt nya betingelser för
inhemsk produktion. Som regel kan sägas att
produktionen av ersättningsråvaror medfört genomgripande
förändringar av produktionsapparaten, och den nya
produktion som kommit till stånd, bör man ej
betrakta som enbart kristidsbetonad. Huruvida de
kemiska produkter, som vuxit fram ur nuvarande
speciella förhållanden, komma att leva kvar även under
en framtida fredstid kan naturligtvis ej besvaras
generellt. I flera fall kan man klart konstatera att det
rör sig om en ren kristidsföreteelse. I många andra
fall däremot synas framtidsutsikterna gynnsamma.
Särskilt gäller detta givetvis utökningar av en
redan upptagen tillverkning samt framvinnandet av
nya biprodukter. Men även verkliga
nytillverkningar, som ligga i linje med utvecklingen inom den
industri där de kommit till stånd, kunna väntas bliva
bestående. Slutligen ha vi tillverkningar av rent
för-svarskemisk natur, vilka ur beredskapssynpunkt även
i framtiden åtminstone i viss utsträckning torde
komma att hållas i gång. Den nya produktion som
kommit till stånd, och det tämligen gynnsamma läge, i
vilket den kemiska industrien befinner sig, får man
i första hand givetvis tillskriva företagens egna
initiativ. Industrikommissionen med sin överblick över
försörjningsläget och andra
produktionsförutsättningar har dock varit rådgivare och i många fall
deltagit i planeringsarbetet liksom också
Industriförbundets produktionskommitté,
Ingeniörsvetenskaps-akademien, m. fi.
För finansieringen av nyproduktion har man gått
olika vägar. I vissa ’fall har en riskfördelning skett
på flera intressenter, vanligen på en hel bransch. I
andra fall har statligt stöd i form av bidrag,
garantier av olika slag, skattelättnader etc. lämnats som
produktionsunderstöd.
Om vi så gå in på de enskilda detaljerna inom de
kemiska industrigrenarna, kan det kanske vara
lämpligt att följa ovan angivna gruppering. Helt
naturligt kan förhållandena endast i ringa omfattning
belysas med siffror, likaså låter det sig många gånger
ej göra att vidröra de allra mest intressanta och
epokgörande detaljerna. Redogörelsen blir därför
med nödvändighet mycket summarisk.
1. Komprimerade gaser.
Tillverkningen av komprimerade gaser i vårt land
omfattar syrgas, vätgas, kvävgas och kolsyra samt
dessutom acetylen, klor och ammoniak. Dessa se-
11 opril 1942
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
