Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
brytning på ett stort antal mossar, och för detta
ändamål ha beställts 35 st. maskintorvverk av den typ,
som finnes på Hästhagen. Driften av dessa torvverk
kommer även att ske elektriskt. Däremot kommer all
järnvägsdrift att ombesörjas med gengas, då en dylik
utrustning ställer sig mycket billigare. Knappheten
på såväl koppar som elektrisk energi gör det
dessutom svårt att använda eldrift. Under nästa säsong
kommer bolaget att sysselsätta omkring 2 200
arbetare och ett 100-tal tjänstemän.
Man kan nu fråga sig, vilken av de omnämnda
torv-tillverkningsmetoderna, som är bäst under nuvarande
förhållanden. Om man ser det hela ur landets
synpunkt och först och främst tar hänsyn till den
arbetskraft, som finnes tillgänglig, finner man, att
stick-torvtillverkning är det bästa, om tillverkningen skall
pågå endast ett år.
Diagrammet på fig. 20 utvisar dessa förhållanden.
De svarta staplarna beteckna antalet arbetstimmar för
prima arbetskraft ute på mossen för tillverkning av
en torVkvantitet motsvarande 3 000 ton maskintorv
med 30 % vatten. De streckade staplarna beteckna
motsvarande antal arbetstimmar för sekunda
arbetskraft. De ofyllda staplarna beteckna antalet arbets-
timmar, som erfordras vid verkstäder m. m. för
framställning av de för torvbrytningen erforderliga
maski-nena. I den högra delen av diagrammet har endast
fullgod arbetskraft medtagits, på vilken knappheten
är störst. Detta diagram visar sålunda, att
sticktorvbrytningen är fördelaktigast, om tillverkningen pågår
endast ett år men att frästorvbrytning blir
fördelaktigare, så snart tillverkningen pågår 2 år eller mer, då
arbetskraften vid verkstäderna kan uppdelas på
motsvarande antal år. Redan vid 4 år ligger
sticktorv-tillverkningen sämst till.
Tar man endast hänsyn till anläggnings- och
driftskostnaderna vid de olika metoderna, finner man, att
anläggningskostnaden för produktion av en viss
kalorimängd är lägst vid sticktorvtillverkningen, medan
driftskostnaderna äro lägst vid frästorvbrytningen.
Fig. 21 belyser dessa förhållanden.
Till sist må nämnas att det statliga torvbolaget
vill, samtidigt som det arbetar på lösandet av de
egna problemen, även hjälpa andra i den
utsträckning så är möjligt. De erfarenheter och rön, som
framkomma under bolagets verksamhet, stå till
disposition för alla dem, som äro intresserade av
torv-frågor.
Ett vä rmeledningsproblem, sammanhängande med
värmningen av tätningarna vid dammluckor.
Den av direktör Malmfors föreslagna och vid
dammluckorna i Långhag första gången utförda
värmningen av tätningslisterna med cirkulerande olja har
uppenbara fördelar i reglerbarhet och centralisation.
Den har därför efterbildats i flera nyare verk, bland
dem den stora dammen vid Kegums. Vid detta system
liksom vid äldre sätt att värma tätningslister eller
andra delar på murverket är det en primär uppgift att
på något sätt bestämma värmeförlusterna, åtminstone
tillnärmelsevis. På dirökt experimentell väg eller
med hjälp av på denna väg erhållna koefficienter
går detta givetvis både säkrast och lättast.
Försöker man att på teoretisk väg beräkna förlusten
stöter man på en del svårigheter. Bestämningen av
övergångskoefficienterna är i många fall osäker och
värmeledningen genom murverket är ett olöst
problem.
För att i det sistnämnda fallet hjälpa sig fram på
denna väg sökte förf. vid den av
Vattenbyggnads-byrån utförda projekteringen att lösa ett starkt
förenklat problem som innebär en viss likhet med det
praktiska. Förenklingen ligger däri att endast en
begränsningsyta medtagits och att denna gränsyta
är i beröring med endast ett medium i st. f. två i
verkligheten. Problemet med två gränsytor, varav
prof. Faxén givit en lösning under andra
förutsättningar — TT Mekanik, häfte 3, år 1937 — som
tyvärr ej låter sig återföra på en enda värmekälla,
förefaller mig vara av sådan art att det kan lösas
endast av en matematiker. Detsamma gäller även
med avseende på tätningslistens ändliga längd.
Med uppenbar anknytning till prof. Faxéns
framställning förläggas en rad med värmekällan parallella
dräner utefter negativa y-axeln, som fig. 1 visar.
Mot var och en av dem svarar en elementär
temperaturfunktion av formen:
T _ A" W + (y + 6)2
2 ëe s» + y»
Genom att uppdela värmeavledningen på ett stort
antal dräner av växlande styrka bör man kunna
korrigera temperaturfördelningen så att
gränsvillkoret
L J
(1)
y=o
uppfylles hur nära som helst. För att kunna
interpolera nya dräner obegränsat ger man
temperaturfunktionens konstant formen ß (b) • db. Den re-
Fig. i.
17 jan. 1942 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
