Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Mellan planen I—I och II—II falla
50 o/0 av brisaderna.
där q är en dimensionlös konstant definierad av
11 1
i dt — —; q — 1,3490;
1 f
V2nj’
o
För sannolikheten att brisaden skall falla mellan
differentiellt närbelägna plan, vinkelräta mot de
båda andra axlarna, erhållas analoga uttryck.
Sannolikheten att en brisad skall uppfylla dessa tre
villkor samtidigt dvs. att den skall falla inom
ele-mentarparallellepipeden A£A»?A£ är produkten av
dessa tre sannolikheter, enär de äro av varandra
oavhängiga.
Tecknas sålunda 50-procentiga sid- och
höjdsprid-ningarna, vilka antagits lika, S, erhålles
sannolikheten av en brisad inom elementarvolymen AF med
tyngdpunktskoordinaterna (§, t], £)
p3 AF _ei
,e 2
fj „S +
(2 7ifl’LS2
+
s 2
tilldelas något olika hastighet vinkelrätt mot
ban-tangenten.
Bild 2 betraktas. Här betecknar M målet, ett klot
med ekvatorsnittytan M m2. Bilden visar att varje
brisad, som faller inom den ihåliga kon som genereras
av vinkeln AMB vid bildens rotation kring s-axeln,
ger mot målet gående splitter.
Den solida vinkel, inom vilken splittret vid en
brisad utkastas, är under förutsättning att Asp
betraktas som varande av differentiell storleksordning
2 7c sin <fi A <fi
Den solida vinkel, under vilken målet synes från
en verksam brisadpunkt på avståndet r från g-axeln,
är, även enligt bild 2
M sin2 cp
Mot målet riktad splitterenergi i brisadpunkten är
den totala kinetiska splitterenergin hos det sidgående
splittret, tecknad E kgm, multiplicerad med
förhållandet mellan den andra och den första av dessa
båda rymdvinklar.
Anslagsenergin mot målet blir mindre än den mot
målet riktade splitterenergin, nämligen i förhållandet
(v : v0)2, där v betecknar splittrets
genomsnittshastighet i höjd med målet och v0 dess
genomsnittshastighet invid brisadpunkten. Denna energiförlust
beror på luftmotståndet mot splittrets rörelse och
skall närmare behandlas nedan.
Det kan nu fastslås, att en brisad på avståndet r
från g-axeln och belägen inom den ihåliga kon, som
genereras av vinkeln AMB vid figurens rotation
kring g-axeln, ger anslagsenergin i målet
(1)
E M sin cp
2 n r1 A cp
(|J kgm-
Divideras denna sannolikhet med
volymsdifferentialen, erhålles träffsannolikheten inom
volymsenheten. Sättes denna konstant, erhålles orten för
konstant brisadintensitet vid stort antal skott, en
ellipsoidyta, vilket verifierar betraktelserna ovan.
För erhållande av statistiska förväntan av
anslagsenergi i målet sökes nu det område av
spridningsbilden, inom vilket verkan kan erhållas, varefter
sannolikheten enligt (1) ovan multiplicerad med verkan av
brisad inom volymselementet integreras över detta
område.
Låter man en upphängd spränggranat brisera,
erhålles en obetydlig splitterkärve framåt och bakåt i
projektilens längdaxel. Det mesta splittret kastas ut
praktiskt taget vinkelrätt mot projektilens
längdaxel. Bortser man, vilket alltid bör göras, från
verkan av framåt och bakåt gående splitterkärvarna,
kan sägas, att brisadens splitter verkar endast inom
volymen av en tunn skiva, ställd vinkelrätt mot
projektilens längdaxel. Möjligen tilltager skivans
tjocklek något med avståndet från projektilen.
När projektilen i stället under gång briserar i
luften, kastas, enär projektilmassans tyngdpunkt
även efter brisaden fortsätter i projektilbanans
riktning med till en början oförändrad hastighet,
splittret snett framåt inom en ihålig kon med spetsen i
brisadpunkten och med en bredd A sp, som framför
allt betingas av att olika splitterstycken av brisaden
En så beskaffad brisad faller inom den ringformiga
volym, som genereras av det sektionerade
ytelemen-tet bild 2 genom figurens rotation kring g-axeln.
Denna differentiella volym är
2 n r1 A r A w
––––r m
sm2 cp
Brisadernas medelträffpunkt tänkas ligga i O
(bild 2) på bantangenten genom målet, a meter på
minussidan.
Fig. 2. Längdsektion av spridningsbilden.
26
18 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
