Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
förd med motsvarande förväntan om den förlägges
till målet, 1,3 procent.
Exemplet är valt utan hållpunkt av mätningar på
förefintliga konstruktioner, men de antagna
storheterna torde vara någorlunda rimliga. Det visar, att
denna effekts storleksordning är mindre än den
osäkerhet, som kan förutsättas i kalkylens
ingångsvärden, varför As alltid kan beräknas, som om
medelträffpunkten låge i målet, även när den är
tillbakadragen.
Det visar däremot under absolut inga som helst
omständigheter, att iakttagande av att enligt ovan
draga tillbaka temperingen är ovidkommande vid
eldgivning.
C. Sannolikhet att verkan erhålles och inträffad
verkans storlek.
I de två föregående avsnitten har talats om
statistisk förväntan av anslagsenergi mot målet. Denna
beräknas enligt slutet av avsnittet B av formel (3)
med 7 = 0
oc + ß
QV
A, =
EM sin tp
LS sincp(2njl- f [ß)
A, betyder kvoten mellan verksam anslagsenergi
i målet vid stort antal skott och skottantal, sålunda
den i längden iakttagna verkan per skott.
Andra faktorer äro emellertid även av intresse, när
det gäller att bedöma verkan av ett fåtal skott,
exempelvis serie under enstaka överflygning.
Sannolikheten att verkan överhuvudtaget erhålles
är enligt avsnitt A sannolikheten att brisad inträffar
inom den ihåliga kon, som bildas om vinkeln AMB i
bild 2 roterar kring |-axeln, och på ett avstånd från
målet understigande l meter. Denna sannolikhet är
uttrycket (1) integrerat över denna volym och
tecknas P. Såväl sannolikheten av brisad inom
volymselement som volymsdifferentialen i detta område
återfinnnes under A. Under antagandet y = 0 följer
efter enkel hyfsning
S sin3 tiiAffl <*
P = —r . \ [ ff(t)dt-ocf (a)] (7)
L sin2 <P o
Innebörden av dessa betraktelser är att förväntan
av anslagsenergi i målet fördelar sig så, att i
bråkdelen (1—P) av totala antalet brisader verkan alls
icke erhålles, under det att i resten av brisaderna
genomsnittsverkan per brisad As: P erhålles, dvs.
(1_P).0 +P.‡e=As
Sålunda är As: P medelanslagsenergin i målet per
verksamt belägen brisad. Det sättes
= ‡ (8)
Den verksamt belägna brisadens verkan kan vara
större eller mindre än Ameä men har en bestämd
minimigräns, nämligen den verkan, som erhålles av
en brisad på avståndet l meter från målet. Denna
är jämlikt A ovan efter någon hyfsning
-^min -
EM sin cp Q2e—°LP
S2 sin2 ip A cp 2 n a2
Det konstruktiva önskemålet är, att A
skola anpassas efter taktiska krav, sålunda
(9)
min ^med
att
exempelvis nödlandning resp. total förstöring i
luften följa efter verksamma brisader. Andra taktiska
grunder kunna nämnas, men när de äro fastslagna,
skall konstruktionsmålet vara, att med innehållande
av dessa värden göra P och därmed As så stora som
möjligt.
Detta må ytterligare belysas genom en enkel
överläggning. Sannolikheten att med ett skott icke ernå
verkan är (1—P), motsvarande sannolikhet med två
skott är detta värde i kvadrat osv. Sålunda är
sannolikheten att med n skott erhålla minst en verksam
brisad
1—(1——e"
-nP
(10)
(6)
vilket därför är sannolikheten att med n skott erhålla
verkan större än eller lika med Amin.
D. Bruksfärdiga beräkningsformler.
Ingångsvärden äro: L = brisadernas 50-procentiga
spridning utefter bantangenten genom målet1, S —
motsvarande spridning utefter en godtycklig
ban-tangentens normal genom målet; l — det avstånd till
målet, på vilket verkan Amin vid verksam brisad
erhålles, där Amin betyder på visst sätt fastlagt
minimikrav av anslagsenergi per brisad mot målet för
att verkan skall räknas; d.= det avstånd från
bri-sadpunkten, på vilket splittrets hastighet uppgår till
hälften av hastigheten invid densamma; E —
kine-tisk energi invid brisadpunkten hos sidgående
splitter; M — målets sårbara ytas mot brisaden
vända projektion, #>=den ihåliga splitterkonens halva
medeltoppvinkel (se bild 2); A<p = splitterkonens
bredd (se bild 2).
Härav beräknas hjälp värdena
tg V = $ tg 9
a = 1,3490
L sin cp l
ß — 1,0277 -
S sin ip L
SsmipL
’ Lsuxcpd
Med dessas och diagrammens enligt bild
3-beräknas
EM S sin ip
-5 hjälp
A, = k† —
P = k,
S2 L sin cp
S sin ip sin2 yi A cp
L sin cp sin cp
A
–-
ktEM sin cp
k2 S2 sin2 ip A cp
EM sin cp
A-’in k’ä S2 sin2 ip A cp
Här äro faktorerna sammanslagna i grupper för att
underlätta sifferräkning, vilket förklarar, att samma
kvantitet kan uppträda i både nämnare och tälj are.
Uttrycken på k framgå vid jämförelse med ekv. (6),
(7) och (9) och siffervärdena erhållas ur
diagrammen.
Häri betyder AmIn den minimianslagsenergi mot
målet, som beräknas medföra viss avsedd verkan.
Amed är den anslagsenergi mot målet, som i
genomsnitt kan påräknas av brisad, som har verkan lika
med eller större än Amin.
P är sannolikheten att med en brisad ernå verkan
lika med eller större än ^4min.
28
21 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
