Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5000 10000 15000 20000 25000 30000
Dmax.
Fig. 12. Sambandet mellan rekylenergi och skottvidd. Orter (K) för konstant rekylenergi (Er)- (De
inritade exemplen hänföra sig till en artikel i Artilleritidskrift nr 6, 1941.)
(P+n-L) - V0
2-g-R
Teknisk Tidskrift
Beteckningar■■____.___
K= relativfal angivande rekylenergiens
relativa storlek
C<* baHisfiska koefficienten enligt 6 Sv re
Dmax - skottvidden vid q>=45 °
V0 = utgångshastigheten / m/sek.
lätta fältkanonen .... (TF — 1 000 kg) 0,0075 kg/hk
tunga „ ________(W = 4 000 „ ) 0,OOS5 „
lätta fälthaubitsen ... (TF = 1 800 „ ) 0,006 „
tunga „ ... [W = 5 600 „ ) 0,0045 „
Vi komma alltså till att artilleripjäsen endast
kräver ca 4 à 8 g per hästkraft under det att flygmotorn
kräver 6—7 hg och en dieselmotor 5—10 kg. Sett ur
denna, låt vara ganska kuriösa, synpunkt är alltså
artilleripjäsen en mycket ekonomisk maskin.
Innan jag lämnar innerballistiken, skall jag med
några ord beröra artilleripjäsen ur en annan synpunkt,
nämligen slitningssynpunkt. Som jag tidigt nämnde
utsättes eldröret under skottlossningen för mycket
höga tryck, 2—3 000 atm, och vi hava även erfarit,
att en mycket stor del av krutets energi överföres
i värme. Det höga trycket och temperaturstegringen,
som vid ihållande eldgivning kan medföra en
temperatur av över 300°C i eldrörets ytterlager, har till
följd att slitningen kunnat bliva högst avsevärd och
denna ökar ju större värdena äro på maximitryck,
utgångshastighet och eldhastighet.
En teoretisk beräkning av eldrörets livslängd låter
sig knappast göra på grund av att en hel mängd
komplicerade faktorer här spela in, men genom praktiska
erfarenheter kombinerade med vissa beräkningar kan
man dock få en viss uppfatning om livslängden.
Denna kan vid ifrågavarande pjäser sättas till
följande värden:
lätta fältkanonen.................... 15 000 skott
tunga „ .................... 3 000 „
lätta fälthaubitsen................... 8 000 „
tunga „ ................... 3 000 „
Med användande av de tidigare framlagda värdena
på eldrörstiden kan man nu beräkna pjäsernas
livslängd i sekunder:
lätta fältkanonen .............. 120 sek. = 2 min
tunga „ .............. 30 „ =VS »>
lätta fälthaubitsen ............. 56 „ =1 „
tunga „ ............. 21 „ =V8 »
Visserligen äro dessa värden i så måtto felaktiga,
att de icke taga hänsyn till den tid som erfordras för
rekyl och laddning, men de giva dock en uppfattning
om att den våldsamma energiutlösning, som sker vid
skottlossningen, icke går spårlöst förbi.
Jag skall slutligen något beröra själva
pjäskon-struktionen. Av naturliga skäl kan det härvidlag icke
bliva fråga om några detaljer, utan endast om vissa
frågor av mera principiell betydelse för att söka
klarlägga problemställningen.
En artilleripjäs kan i detta sammanhang, liksom
tidigare, betraktas såsom en maskin som utvecklar
ett visst arbete. Det arbete, som det härvidlag är
fråga om, är emellertid icke mynningsenergien utan
rekylenergien (ER). Det blir därför nödvändigt att
taga denna faktor i litet närmare betraktande.
där P = projektil vikten i kg.
re=en faktor (K?2) som bestämmes av
hastigheten hos de ur eldröret utrusande
krutgaserna.
L = laddningsvikten i kg.
V0 — utgångshastigheten i m/sek.
R — rekylerande systemets vikt i kg.
I ett tidigare sammanhang har jag påvisat hurusom
42
18 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
