Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
P och V0 äro faktorer som icke i någon större
utsträckning låta sig ändras, enär de i stort sett äro
fixerade tack vare konstruktionsprogrammets krav
på projektilverkan och skottvidd. Detsamma gäller
om faktorn n • L, emedan denna i sin tur beror av P
och V0. Och slutligen gäller detsamma även om R, ty
gör jag denna faktor stor, så minskas visserligen
rekylenergien, men i stället ökar tyvärr pjäsvikten,
vilket det uppställda programmet sannolikt icke tillåter.
Det förefaller alltså som om det icke vore mycket
att göra för att få rekylenergien så liten som möjligt,
vilket naturligtvis vore önskvärt. Så illa är det
emellertid inte ställt, som väl är. — Gör man det
antagandet, att man kunde få de ur eldröret, sedan
projektilen lämnat mynningen, utrusande krutgaserna att gå
bakåt i stället för framåt, så skulle följden bliva, att
faktorn n • L bytte tecken, vilket i synnerhet vid stora
V0 (stora L) skulle ha till följd, att rekylenergien
minskades i högst betydande grad. Detta låter sig
emellertid icke göra i praktiken, åtminstone inte vid de
pjäskonstruktioner som vi här tala om, men till en
viss grad kan man dock nå motsvarande effekt,
nämligen genom att böja av en viss del av de utrusande
gaserna tvärs ut åt sidan. Härigenom kommer
rörelsemängden för denna del av krutgasen att försvinna och
faktorn n • L reduceras i motsvarande grad.
Det är denna effekt, som utnyttjas vid den s. k.
mynningsbromsen, vilken numera återfinnes vid
praktiskt taget alla våra moderna fältpjäser (jfr fig. 4, 6,
7 och 14). Vid utgångshastigheter understigande ca
450 m/sek. lönar det sig knappast att använda
mynningsbroms, men vid högre hastigheter erhålles en
minskning av rekylenergien varierande mellan 20—
40 %. Denna besparing kan sedan användas till
antingen att minska pjäsvikten eller, vid bibehållen
pjäsvikt, till att öka skottvidden.
Av formeln för rekylenergien framgår emellertid,
att värdena på P och V0, och därmed även L, hava ett
mycket stort inflytande enär de ingå kvadratiskt.
Även om man av vissa andra synpunkter är i viss
mån bunden beträffande dessa värden, är det
emellertid ur rekylsynpunkt i hög grad önskvärt, att man
väljer dem på sådant sätt, att icke rekylen i onödan
blir alltför stor. En undersökning av dessa faktorer
visar, att det finnes ett samband mellan rekylenergi
och skottvidd, så att man kan sammanlänka de
ytter-ballistiska faktorerna med de konstruktiva.
Detta samband åskådliggöres närmare av fig. 12.
I detta nomogram äro orterna för konstant rekylenergi
(relativtal) upplagda som funktioner av C och Dmax.
Men C-värdet är vid en viss pjäs, såsom tidigare
visats och under förutsättning att en viss projektilform
användes, endast beroende av projektil vikten (P). Vi
ha alltså här fått ett samband mellan rekylenergi och
projektilvikt för en viss maximiskottvidd. Å andra
sidan beror maximiskottvidden enbart av V0 och C
och följaktligen kunna vi även få ett samband mellan
rekylenergi och utgångshastighet för en viss
skottvidd. Slutresultatet blir alltså att vi fått ett samband
mellan å ena sidan de ytterballistiska faktorerna
skottvidd, projektilvikt och utgångshastighet och å
andra sidan den för pjäskonstruktionen så
betydelsefulla rekylenergien.
Av rekylenergikurvornas form framgår, att det för
varje energikvantitet finnes en punkt vid vilken
skottvidden blir störst. Drager man genom dessa
^max.
Fig. 13. De optimala värdena på C och V0.
Utgångs-hastigheten (F0opt) och ballistiska koeff. (Copt) för
en viss maximiskottvidd, när rekylenergien är
minimum. (Angående exemplen se fig. 12.)
punkter för de olika energikvantiteterna en kurva,
så erhåller man orten för de punkter, där
rekylenergien är den minsta möjliga för uppnåendet av en viss
skottvidd (ERmiB). Eller med andra ord: Tager man
de värden på V0 och C, som angivas av denna
optimumkurva (F00pt och Copt), så uppnår man en viss
skottvidd med minsta möjliga rekylenergi, alltså med
minsta möjliga påfrestning av pjäsen.
Detta nomogram är synnerligen användbart för
beräkningar av ett flertal olika slag. För det speciella
fall som det här är fråga om, kan det avsevärt
förenklas i det att man enbart kurvlägger värdena på
Köpt och C
opt
(fig. 13).
Vi kunna av dessa kurvor i största hast draga
några viktiga slutsatser. Vi se för det första, att ju
större skottvidd vi önska uppnå, desto större
utgångshastighet skall man välja. Detta kan förefalla
självklart, men man får då betänka, att det icke är riktigt
att välja hur stor hastighet som helst och tro, att det
vore mera ekonomiskt. Vill jag skjuta 10000 m, så
är en V0 = ca 500 m/sek. och för 20 000 m en V0 — ca
800 m/sek. mest ekonomisk, men däremot vore det
felaktigt att i sistnämnda fall välja t. e. 1 200 m/sek.
— Vi se vidare, att det är fördelaktigare med mindre
C-värde ju större skottvidd jag önskar. Eftersom C
a2
är proportionellt mot — och P i sin tur är
proportionell mot a3, blir C-värdet omvänt proportionellt mot
a, dvs. kalibern. Detta betyder med andra ord, att ju
större skottvidd jag önskar, desto större kaliber är
det fördelaktigt att använda.
Såsom exempel taga vi ut lämpliga värden för
uppnåendet av 10-, 20- och 30 000 m maximiskottvidd:
10 000 m: kaliber 7,5 cm, P — 5,5 kg, V0 ■= 525 m/sek.
20 000 m: „ 10,8 „ P:=18 „ V .= 850
30 000 m: „ 15 „ P — 50 „ V r=975 „
Med dessa värden erhålles minsta möjliga
rekylenergi, alltså lättast möjliga pjäs. Sedan kunna
emellertid andra faktorer spela in, vilket medför, att dessa
värden kanske i viss mån måste frångås, men de böra
alltid eftersträvas.
Vad kommer då pjäsen att väga? Ja, härvidlag
spela naturligtvis ett flertal olika faktorer in, men
genom enkla överslagsberäkningar kan man dock få
en viss uppfattning om detta.
18 april 1942
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
