Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
av praktiskt värde. Särskilt för de ställen av
svetsen, där de största spänningarna uppkomma, äro
förhållandena av sådan beskaffenhet, att de ej
möjliggöra ett tillförlitligt bedömande genom en teoretisk
undersökning. Dessa ställen ligga nämligen vid
svet-sens ändar, där spänningskoncentrationer uppstå, och
äro beroende av svetsens form.
Man har därför valt den utvägen, att beräkna en
tilllåten s. k. nominell spänning, vars tillåtna värde man
på empirisk väg fastställt. Det måste emellertid vara
x jU"**
Fig. 1. Svetsförband med kälsvetsar.
felaktigt att förenkla problemet ända därhän, att man
bestämmer denna nominella spänning som en
medel-spänning, jämnt fördelad i såväl tvär- som
längdriktningen alldeles oberoende av förhållandet mellan
längd och tjocklek av svetsen. Detta är ändock vad
som f. n. göres. Man begränsar visserligen svetsens
längd, men med denna enkla åtgärd anser man sig
kunna tillåta en och samma medelspänning oberoende
av svetsens dimensionsförhållande.
På grund av den tidigare omnämnda
förskjutningen mellan de delar, som hopfogas, kan emellertid en
likvärdighet i spänningshänseende knappast föreligga
vid olika förhållanden mellan svetsens längd och
tjocklek. Det borde därför vara nödvändigt, att vid
dimensioneringen taga hänsyn till åtminstone de
variationer i en beräknad nominell spänning, som
uppkomma genom olika förhållanden mellan längd
och tjocklek.
Även för vissa andra fall föreligga oklarheter om
den uppkommande spänningen, och i det följande
skall därför en undersökning göras om storleken av
den nominella spänning, som tänkes vara jämnt
fördelad i svetsens tvärriktning men variera från ställe
till ställe i längdriktningen.
A. I längdriktningen belastade strävor.
För undersökningen är det nödvändigt att i första
hand fastställa en relation mellan belastningen och
förskjutningen i svetsen. Det enklaste förhållandet
är givetvis det linjära, och detta torde här också
vara tillfyllest. Försök hava ådagalagt, att man inom
de belastningsgränser, som här ifrågakomma med god
approximation kan förutsätta, att spänningen vid
övergång från en sektion till en närliggande ändras
i direkt proportion till förskjutningen vid dessa
ställen mellan de sammanfogade delarna.
För beräkningen av spanningsfördelningen i ett
svetsförband, utfört enligt fig. 1 användas följande
beteckningar:
F = strävans belastning i kg
Fs = kraften i en viss sektion av den anslutna
strävan i kg
Al = Arean av den anslutna delen i cm2
l :— svetsarnas längd i cm
a ■= „ tjocklek i cm
7t = tröghetsmomentet kring horisontalaxeln av
den anslutna delen i cm4
12 = tröghetsmomentet kring horisontalaxeln av
strävan i cm4
E — materialets elasticitetsmodul i kg/cm2
k = ökningen av spänningen i svetsen vid 1 cm
längdförskjutning mellan de båda anslutna
delarna kg/cm3)
h1 avstånd från svetsarnas plan till ena delens
tyngdpunkt i cm
Å2 = avstånd från svetsarnas plan till andra delens
tyngdpunkt i cm
x — den nominella skjuvspänningen i kg/cm2
den största nom. skjuvspänningen i kg/cm2
rmed= den nominella medelspänningen „ „
rroin— „ „ minimispänningen „ „
Tänker man sig en sektion lagd genom det
obelastade förbandet vid ett avstånd x från ena ändan
och parallellt med denna på avståndet dx en annan
sektion, så uppkomma de i fig. 2 angivna
förhållandena, då förbandet belastas.
I strävan förefinnes kraften Fs. Hur denna kraft
fördelar sig på ytan A2 är ej bekant. Man kan nog
ej heller ånge någon teori härför, som kau göra
anspråk på större grad av noggrannhet, då möjligen
de ursprungligen plana ytorna efter belastningen ej
längre äro plana. Dessutom blir fördelningen även
beroende av de krafter, som i fogens tvärriktning
påverkar sektionen. Här torde sålunda endast
experimentella undersökningar kunna visa vägen.
För att kunna komma ett steg vidare med denna
undersökning, skall först i enlighet med fig. 2
antagas, att kraften är jämnt fördelad över ytan. Den
Fig. 2. Belastat skikt av svetsförbandet vid jämnt fördelad
kraft.
ursprungliga tjockleken dx av den utskurna delen av
strävan har då efter belastningen förstorats med
F. dx
A,E
A,=
strävan i cm2
och den anslutna delen med
(F — F,)dx
A, /•;
Förskjutningen vid högra kanten har således på
sträckan dx förändrats med
F,dx F — Fs ,
dy = - –––, –- dx
J a2E AXE
106
19 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
