Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
delaktig, då fogarna i detta fall komme att besitta
en relativt liten elasticitet.
Dr-ing. Mortada har i ett arbete "Beitrag zur
Untersuchung der Fachwerke aus geschweisstem
Ståhl und Eisenbeton unter statischen und
Dauerbe-anspruchungen" utgiven av Eidg.
Materialprüfungs-anstalt an der E. T. H. in Zürich (Bericht No. 103)
undersökt detta sätt att ansluta strävor och uppmätt
mycket varierande spänningar utefter fogen. Han
har också gjort en jämförelse med ett fackverk med
kälsvetsar och funnit det senare mera hållbart än det
förra.
En utbildning av fackverk med stumsvetsar på
detta sätt är enligt den här gjorda utredningen
alldeles felaktig och dr Mortadas undersökningar
bekräfta detta påstående. I ett fackverk som utbildas
med stumsvetsar, få svetsarnas längdriktning och
krafternas tvärriktning ej bilda alltför stor vinkel om
stumsvetsens fördelar skola komma till sin rätt.
B. Bärbalkar utsatta för böjning.
Den föregående utredningen har sin tillämpning
huvudsakligen på fackverkskonstruktioner. Är
bär-balken ej utbildad som fackverksbalk utan har vad
man i dagligt tal kallar "helt liv", dvs. består av en
helt sammanhängande sektion, så kan i de fall då
helvalsade balkar ej kunna komma till användning,
sektionen bestå av två eller flera, sinsemellan
sammansvetsade delar.
Om balkar av ifrågavarande slag utsättas för
böjande krafter, varvid formförändringarna hos de
olika sektionsdelarna ju ej äro lika stora, uppkommer
vid en del fall en förskjutning mellan de delar som
äro sammanfogade med kälsvetsar, då en
kraftöverföring där ej kan ske med mindre än att en viss
formförändring inom förbandet skett.
Balkar som utföras på detta sätt beräknas
vanligtvis så, som om de vore fullt homogena. Detta
förenklande antagande kan också mycket väl göras, då
det gäller bestämmandet av normalspänningar och
nedböjningar, men för fastställande av
skjuvspän-ningen i fogen är det däremot icke alltid riktigt. I
fortsättningen skola de förhållanden, som under vissa
betingelser uppkomma, utvecklas för några speciella
fall.
I
Fig. 9 och 9 a. Bärbalk sammansatt av två sektioner och
utsatt tör ett böjande moment M.
a. Sektioner, bestående av två delar.
Vid en sektion bestående av två sammansvetsade
delar uppstår en förskjutning mellan delarna endast
i ett enda plan. För beräkningen blir det givetvis
nödvändigt att även här antaga en viss relation
mellan den kraft, som överföres genom förbandet och
förskjutningen inom detta, och härför väljes åter den
linjära.
I anslutning till fig. 9 och 9 a väljas utöver
tidigare angivna följande beteckningar för den vidare
undersökningen
q = balkens krökningsradie under belastningen,
mätt i tyngdpunktsaxeln för del 1 och i cm,
M — balkens böjmoment i kgcm,
Mt = det moment, som belastar den ena delen i
kgcm,
Fs — skjuvkraften i fogen i kg,
z — avstånd från tyngdpunktsaxeln till ett visst
skikt av sektionen i cm,
l — tröghetsmomentet för hela sektionen i cm4.
Tänkes ett oändligt litet skikt av den obelastade
balken utskuret och appliceras de krafter, som
förefinnas i snittytorna efter belastningen, så
deformeras skiktet så, som fig. 9 a visar. Under förutsättning
av plana ytor efter deformeringen blir längden av
del 1 i fogen
och längden av del 2 på samma ställe
Q — %—h2\ A2E)
Skillnaden mellan dessa båda längder är således
den ändring av förskjutningen, som skett inom det
ytterst lilla skiktet dx. Detta uttryckes således
matematiskt på följande sätt
Fig. 8. Ej lämpligt utfört svetsförband med stumsvetsar.
19 sept. 1942
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
