- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Mekanik /
110

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Häri kan den approximationen göras, att man sätter
Q — K Q +

q — —h2
Då vidare dFs — yk2adx eller
d*F

Q
d2 F,

dx2

k2a~– blir
dx



dx2 k2a E

+ 2 j

[h- _ M
Ui

Det moment som påverkar del 1 är



A/i = M — Fs (h1 + h2) — EI2

1

(14)

(15)

d*F, F,
dx2 E



(h1+h2)\h1 + h2 +

1 + 1

i K

E [A

h _ M X

ii aJI

I1 + I2

A^a = —

A1 AJJ

k2a

d2 F,

dx2 E

k 2a

A*

M(hi + ht]
E(h + h)

Yi beteckna nu med

k2a f 1

n , i 1 + vi
L^^ /i+/2 J

k2a

(16)

=

1 (+ j
E lA, + A2+ h +

J

som även kan skrivas

s _ Ai+

Ii + It+AiA,

(Åi + K)2’
A! + A2

k2a

Parentesvärdet är ingenting annat än hela
sektio-110

nens tröghetsmoment kring dess tyngdpunktsaxel,
varför a2 också kan skrivas

k2aAt -f- A2 I

(11)

Vidare är

och således

E



Genom detta uttryck bestämmes krökningsradien till
d2F 1 F,

1 _

t
a2

Ai A2 /j -f I2
k2a h1 h2

At A

(Ai + A«)

(17)

(18)

(19)

(12)

(20)

(13)

och denna formel ger

1 _ Mt _

— q-~eT1~~

-[M-Fs(.k1 + [-k2)-EI2f]-EI-Härigenom-] {+k2)-EI2f]-EI-
Härigenom+} erhålles

Ekvationerna (12) och (15) ge nu följande
differentialekvation för beräkning av skjuvkraften

(A^A2)V

som här anges för kommande behov
Kraften i svetsfogen uttryckes således med

I denna formel äro oc2 och ß konstanter, medan F,
och M äro funktioner av x. F, är den sökta
funktionen, och M är given av de i varje enskilt
belastningsfall föreliggande förhållandena.

För den vidare matematiska utvecklingen av
problemet är det således nödvändigt att känna det sätt, på
vilket balken belastas. Vi få därför hädanefter
särskilja de olika fall, som kunna komma ifråga.

oc. Balkar belastade med en enda kraft.

1. Balk på stöd med fria ändar.

Till en början skall det fallet betraktas, i vilket
balken, som tänkes upplagd på två stöd, belastas
med en enda kraft. Belastningsfallet åskådliggöres
av fig. 10.



A x afjc, c/K, l H t jt. t

E{h + h)

Häri kan åter en förenkling göras. I praktiska fall
F I h h \

är nämligen ~ — ,21 ett mycket litet värde i
E A2

förhållande till h1 -f- h2 och kan därför sättas = 0.
Man erhåller då följande utgångsekvation

Fig. 10. Bärbalk med fria ändar och utsatt för en kraft F
mellan två stöd.

Momentet på avståndet x från vänstra
upplagspunkten är

V

och för fallet ifråga gäller således
d2 F

dx2

— F, a2



Lösningen av denna differentialekvation är

F, = C t e01* -)- C2 e~

+ l oc2

(21)

(22)

Koefficienten C.2 bestämmes av att Fs ■— 0 för x — 0.
Detta ger

C2 = — C1

Härigenom blir

F, = Ci{e«



För x = c är
dF,
dx

n ~ 1 „~ac\ 1 Fci ß

(Forts.)
17 okt. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942m/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free