Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
dard" förelåg ett yttrande, vilket avdelningen beslöt
att vidarebefordra såsom sitt eget.
Kommitterade ha varit civilingenjörerna Albert Hoppe och John
Munck af Røsenschiöld.
Kvällens föredragshållare var professor Hjalmar O.
Dahl, som talade om "Beräkning och konstruktion av
vattenturbiner av reaktionstyp".
Föredragshållaren uppehöll sig särskilt vid valet av
turbinens avloppsdiameter, som kan sägas vara en
karakteristisk storhet för hela turbinens
dimensionering, och visade en metod för bestämning av det
ekonomiska optimet för turbinstorleken. För liten
avloppsdiameter medför för stor avloppshastighet och
risk för kavitation. Talaren visade, att kavitationen
ej är enbart beroende av turbinens specifika varvtal
utan i hög grad beroende av den formgivning man
ger skovlarna. Vissa turbintyper, t. e. Kaplanturbiner,
kunna ej köras utan kavitation, som för övrigt t. o. m.
i begränsad omfattning kan vara nyttigt för
verkningsgraden.
Problemet kan därför uppdelas i två, nämligen a) att
vid turbiner av icke rostfritt material finna den
formgivning, vid vilken man med hög verkningsgrad kan
undvika kavitation, och b) att vid turbiner av rostfritt
material finna den utformning, som ger bästa
verkningsgraden. Turbinen kommer då att gå med en viss
grad av kavitation.
Båda dessa problem diskuterades av
föredragshållaren och klarlades på ett mycket överskådligt sätt.
Efter föredraget följde diskussion med inlägg från
herrar Bäckström, Sviala, Englesson, Ahlström,
Nob-isell, Bobstad och föredragshållaren. Såväl föredraget
som diskussionen komma att publiceras i ett senare
nummer av Teknisk tidskrift.
Sedan diskussionen avslutats övergick man till
supén, som för dagen bestod av alternativt höns,
hummer eller krabba. Anordningen med en något dyrare
supé tycktes slå väl ut, ty ett femtiotal personer
stannade kvar till supén.
Sammanträdet besöktes av ett hundratal medlemmar
i avdelningen.
G. R—d.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ett extra sammanträde torsdagen den 19
november 1942 på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20.
För programmet svarade avdelningens ständiga
kommitté för svetsteknik. Förhandlingarna leddes av
ordföranden i denna kommitté, direktör Walter
Edström. Till justeringsmän valdes civilingenjörerna
Gustav Andersson och Gösta Sjödin.
Eftersom inga andra förhandlingar funnos på
föredragningslistan överlämnades ordet till dagens förste
föredragshållare civilingenjör Rudolf Gunnert, som
talade om "Hårdgörning av ytor, särskilt
flamythärd-ning". Speciellt i tider med brist på högvärdiga
legeringsmaterial, såsom krom och nickel, är
flamythärd-ningen av stor betydelse, då den ger möjlighet till att
av kolstål framställa ett material med seg kärna och
hård yta. Andra metoder, t. e. nitrerhärdning,
påläggssvetsning och sättshärdning, ge ett likartat resultat
men ha ur flera avseenden stora nackdelar.
Flamhärdningen sker principiellt genom att det
material, som skall härdas, utsättes för en låga, vilken
upphettar ytskiktet till ca 850 °C. Ytan utsättes sedan
för en vattendusch, som ger en snabb avkylning och
härdning åt materialet. I föredraget diskuterades
vidare apparaturen för denna process. Synnerligen
speciella brännarkonstruktioner förekomma, då
brännaren mycket noga måste anpassas efter arbetsstyckets
form. Vidare berördes olika metoder för
flamythärd-ning och slutligen även bränngasens sammansättning.
Det har visat sig fördelaktigt med ett rätt avsevärt
syreöverskott i lågan för ernående av högsta möjliga
temperatur.
Därefter redogjorde civilingenjör Wilhelm Andrén
för några erfarenheter vid flamythärdning. Han
påpekade, att även om denna process bäst passar för
massfabrikation i verkstäder med stora resurser och
specialmaskiner, så kan man med relativt enkla
medel nå goda resultat vid produktion i mindre skala
även av tämligen invecklade arbetsstycken.
Föredragshållaren visade vidare ett antal exempel på
detaljer, vilka med fördel kunna flamhärdas, t. e. lager
på vevaxlar, kammar och lager på kamaxlar för
motorer, kugghjul, smidesjärnsstäd, kilspår i axlar osv.
Man har i flamhärdningen en helt ny teknik, som i
många fall leder till synnerligen enkla och eleganta
lösningar.
Efter föredragen följde en diskussion med inlägg
från herrar Lundgren, Norsell, Gorthon, Gunnert
och Grabe.
Föredraget var besökt av ett 80-tal deltagare, varav
ca % stannade kvar vid supén, som åts under
sedvanliga, gemytliga former.
G. R—d.
Litteratur
Bokanmälan.
Jiggar och fixturer, del 1 av A. Hjalmar Dahl.
Stockholm 1939, Åhlén & Söners förlag. 215 sid. 236
fig. (I serien Åhlén & söners verkstadsböcker.) Pris
Kr. 9: 75.
Del 2 av detta arbete har redan förut hunnit
anmälas. Trots detta torde en något senkommen
granskning av del 1, som länge varit i marknaden, ej vara
utan betydelse. Måhända hade en tidigare kritik
kunnat vara av värde för författaren vid utarbetandet av
del 2, att döma av anmälan av denna bok.
Del 1 omfattar med ca 100 sidor vissa regler och
tillämpningsexempel för olika slags borrjiggar.
Följande 60 sidor innehålla en beskrivning av arborrning,
omfattande verktygs- och maskinbeskrivningar.
Slutligen omfatta ett 30-tal sidor en mängd data samt
bruksanvisningar för moderna borrmaskiner.
Liksom man omedelbart reagerar och undrar över
varför boken fått titeln "Jiggar och fixturer", när
endast ca hälften av sidorna ägnas åt detta kapitel,
så står man även spörjande inför underrubrikerna i
texten. Endast i ett fåtal fall motsvaras rubriken av
innehållet. Ett exempel torde räcka att anföra.
Avsnittet "Lämpligt material för jiggar" innehåller
några ord om materialval och i övrigt och till ca
90 % allmänna regler för jiggkonstruktioner.
Beträffande text och disposition i övrigt föreligger
ovedersägliga brister, medan figurerna äro av bättre kvalitet.
Bokens senare del karakteriseras bäst såsom en
sammanställning av kataloguppgifter.
Tyvärr fyller boken ej den lucka, som fortfarande
finnes i svensk litteratur på detta område, även om
figurmaterialet synes vara omsorgsfullt utarbetat och
genom sin klarhet i vissa fall torde kunna ge
verktygskonstruktören en del praktiska och värdefulla
vinkar.
S.
Bildwort Deutsch, Heft 5: Energierzeugung,
VDI-Verlag, Berlin 1941, 43 sid. med 37 bilder och 11 sid.
register. Pris häftad RM 1: 50.
I serien Bildwort Deutsch behandlar häfte nr 5
ångkraftanläggningar, omfattande ångpannor av olika
typer med tillbehör och eldningsanordningar,
kolvångmaskiner och ångturbiner, vattenkraftanläggningar
19 sept. 1942
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
