Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. Verkningsgradsdiagram.
-modellprov utan tillägg för
verkningsgradsökning. o garantipunkter.
de erhållna värdena ha sammanförts till det visade
diagrammet, med en i direkt proportion till trycket tänkt
dimensionsökning insatt som abskissa.1
Ännu några exempel på utförda anläggningar kunna
lämnas.
I ett kraftverk ha två högtryckspumpar om vardera
410 1/s vid 920 m uppfordringshöjd installerats och
medelst kuggväxlar parallellkopplats till en redan
befintlig peltonturbin. Allt efter tillgången på
överskottsenergi inkopplas nattetid eller vid middagstid den ena
eller båda pumparna. Det sammanlagda effektbeloppet
för de två pumparna uppgår till 13 000 hk. Axialtrycket
är på detta maskineri helt utbalanserat på hydraulisk
väg. Några axiallager finnas alltså ej, utan de roterande
delarna pendla fritt utan något direkt anslag i axiell led.
Vid lägre uppfordringshöjder fordras avsevärda
pump-kapaciteter, för att man skall kunna ackumulera någon
större energimängd. För 24—31 m uppfordringshöjd har
utförts en pump med en kapacitet av 16 m3/s och
6 300 hk effekt. Verkningsgraden för denna uppmättes
på anläggningen till över 90 %.
Som ovan angivits äro pump och turbin vanligen två
skilda enheter kopplade till en gemensam axel, men
anläggningar finnas även utförda, vid vilka samma löphjul
användes både som pumphjul och turbinhjul.
Maskineriet köres därvid i ena riktningen som turbin-generator
och med omkastad rotationsriktning som motor-pump.
Som exempel på en dylik anläggning kan nämnas
kraftverket Baldeney vid Ruhr, fig. 8,2 där maskineriet kört
1 Kurvan i fig. 7 utgör synbarligen en medelvärdeskurva
uppdragen 1 anslutning till den, som erhålles med den för
dylika beräkningar vanligen använda formeln, Moody’s
fjärde-rotsformel, med vilken den tyckes stämma exakt. Förf :s anm,
2 Fig. 8 från Escher Wyss Mitteilungen, nr 1, 1935, sid. 9.
Fig. 7. Verkningsgradsökning vid förstoring bestämd
med den aerodynamiska metoden.
WT ?43a
Fig. 8. Turbinpumpanläggningen Baldeney.
som turbin-generator med 9 m fallhöjd utvecklar 1 500 hk
vid 256 r/m och en vattenförbrukning av 15 mVs. Vid
pumpning köres det med motsatt rotationsriktning och
330 r/m, varvid effektförbrukning blir 1 770 hk med en
kapacitet av 10 ms/s vid 9,25 m uppfordringshöjd.
Motor-generatorn utgöres i detta fall av en
asynkronmaskin med två skilda statorlindningar för resp. 24 och
18 poler, vilket betingas av de två varvtalen. Den specifika
omloppshastigheten är nämligen större för en pump än
för en turbin och för uppnående av bästa verkningsgrad
vid såväl pump- som turbindrift erfordras alltså olika
varvtal. Anläggningar finnas dock utförda, vid vilka
samma varvtal användes i båda riktningarna. Vid prov
uppmättes för Baldeney turbinverkningsgraden till 90 %
och pumpverkningsgraden till 78,4 %. Anläggningen är
utrustad med automatiskt stängande, hydrauliskt
manövrerad dammlucka. Ledskeneapparaten har fasta
led-skeneskovlar och kan alltså ej stängas.
M. Oledal.
Föreningsmeddelanden
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ordinarie sammanträde den 10 november 1942,
kl. 19,30, på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20,
under ordförandeskap av undervisningsrådet Ryno
Lundqvist. Civilingenjörerna Sixten Englesson och
Rune Karlsson utsågos till att jämte ordföranden
justera dagens protokoll.
Genom anmälan inträdde i avdelningen
civilingenjörerna Jan Lundeberg, Stockholm, och Karl-Bertil
Lundquist, Enskede. Samtidigt invaldes civilingenjör
Anders Bergman, Stockholm, och flygingenjör Sigfrid
Åkerman, Malmö.
På förslag av styrelsen för avd. för Väg- och
vattenbyggnadskonst invaldes såsom dess representant i
avdelningens för Mekanik ständiga kommitté för
svetsteknik civilingenjör Ruben Pontén, Stockholm. Från
avdelningens kommitté för behandling av SMS 233
"Toleranser för kilspår och kilstål: Förslag till stån-
138
19 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
