Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
FACKAVDELNING
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
HÄFTE 1 - Redaktör, NILS J. LJUNGZELL 17 JAN. 1942
INNEHÅLL: Från projekt till serie — hur en flygplantyp kommer till. Av civilingenjör B. Björkman —
Varv och verkstäder. — Notiser.
Från projekt till serie — hur en flygplantyp
kommer till.
Av civilingenjör B. BJÖRKMAN, Linköping.
Ett typiskt drag för krisrustningarna inom flera
stormakter har varit — och är alltjämt —
otåligheten över den tid det tar att bygga upp en
leveranskraftig flygindustri. När William S. Knudsen.
chefen för Förenta staternas "Office of Production
Management", för en tid sedan offentligen
förebråddes för att flygplanproduktionen inte ökades i den
snabba takt man önskade, så svarade Mr Knudsen:
"Well, gentlemen, vi gör allt vad vi kan. Men det
omöjliga kan vi inte göra — och jag tillåter mig
påpeka, att trots alla medicinens och kirurgiens
framsteg är det fortfarande nio månaders leveranstid på
en ny världsmedborgare!"
När en ny flygplantyp skapas, måste en viss tid
förflyta från den dag, då konstruktionens
grundlinjer stå klara, och till den dag, då det första
flygförbandet är utrustat med den nya maskinen. Denna
tid var under 1930-talet både i Amerika och Europa
fem år eller mera. I dag veta vi inte med säkerhet,
hur stor den är i dessa länder, men i Sverige är den
av storleksordningen tre och ett halvt år.
Yarje flygplantyp passerar i stort sett följande
utvecklingsstadier: projektstadiet, provstadiet,
serieförberedelsestadiet och serieproduktionsstadiet. Dessa
olika stadier taga, om typen i tur och ordning
passerar dem, omkring fem år. För att komma ned till
de tre och ett halvt år, som vi nu behöva, måste vi
låta dessa olika stadier skjuta över varandra i tiden.
Jag skall nu först redogöra för den väg, flygplantypen
passerar genom dessa stadier, och därefter vidröra
några av de svåraste stötestenarna på denna väg.
Först kan jag nämna, att en fabrik av
Aeroplanbolagets omfattning normalt har en flygplantyp i
projektstadiet, en i provstadiet och en à två, under
kortare perioder högst tre, flygplantyper i produktion.
Projektet beställes.
En vacker dag får den svenska
flygplantillverkaren, Svenska aeroplan a.-b., en skrivelse från sin för
1 Föredrag, hållet vid Svenska teknologföreningens avd.
för Skeppsbyggnadskonst höstmöte den 22 november 1941.
närvarande enda kund — Flygvapnet — och i den
står, att ett preliminärt projektutkast önskas på
låt oss säga ett störtbombplan. Maskinen skall
vara enmotorig och hava den och den motorn, vara
tvåsitsig, hava den och den beväpningen, hava minst
så och så lång flygsträcka med viss bomblast samt
hava en toppfart och en stigförmåga, som helst ligga
över vissa angivna siffror.
Därmed börjar ett intensivt arbete i
projektkontoret — konstruktionsavdelningens allra heligaste, dit
endast ett fåtal av företagets övriga personal har
tillträde. Projektkontoret har en fåtalig men utvald
personal, som sorterar direkt under chefen för
projekt-och beräkningsavdelningen.
De allra första arbetena basera sig på allmängiltiga
provningsdata och erfarenhetsvärden. En lämplig
vingprofil utväljes, en ungefärlig flygvikt uppskattas,
minsta tvärsnittet hos flygkroppen avgöres med
hänsyn till motor och besättning. Så passas
beräkningarna till en antagbar kompromiss mellan lastförmåga,
landningsfart, stighastighet och toppfart, varigenom
vingytan kan bestämmas. På en à två veckor
presteras det första, synnerligen preliminära utkastet vid
en liten konferens med chefen för
konstruktionsavdelningen, chefen för konstruktionskontoret och en eller
annan lika erfaren och inflytelserik herre. Och så
sätter kritiken in. Efter en stund äro alla överens om
att projektet är bra med vissa mindre ändringar,
det vill säga, idén har med mild men fast hand från
gränsen av utopiernas gungfly förts in på
verklighetens fasta mark. Skillnaden är inte stor — man
kan med fullt skäl påstå att
flygplankonstruktionerna nuförtiden ständigt tangera möjligheternas
yttersta gräns.
Projektet är nu knäsatt och bearbetas ytterligare.
En liten vindtunnelmodell bygges och undersökes.
Samtidigt bygges en attrapp, det vill säga en modell
i full skala av flygplanet, så gott som helt och hållet
tillverkad av trä. Den har till uppgift att
underlätta studiet av utrymmesförhållandena i flygplanet
och vara till hjälp vid inplacerandet av alla de
tusentals olika utrustningsdetaljerna. Dessutom användes
17 jan. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
