- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Provflyqplan

-Serießrovüygplan och serieflygpjan

sb = Sammanbyggnad
sm* Sluhmontennq

Prov f pl.

Serieprovfpl.

l=a seriefp.l.

Typiskt parti av tillverkningsprogram.

den för att prova ut hur instrument, reglage,
strömbrytare och all annan utrustning skall sitta, för att
besättningen skall kunna utföra de erforderliga
handgreppen med minsta möjliga ansträngning. Alla
rörledningar, styrlinor och reglage markeras med
plåtrör, grova snören och trästavar. Spakar, rattar,
kranar, manöverventiler, manövercylindrar,
bensinfilter, radioapparater, kulsprutor, bomber och så
vidare tillverkas av trä och plåt i sina riktiga
dimensioner. Attrappen har däremot ingenting med
hållfasthetsfrågorna att göra.

Till en början inplaceras endast det viktigaste av
utrustningen i attrappen, så att man kan få en
uppfattning om skjutfält, besättningens
arbetsförhållanden och sikt med mera dylikt. Därefter inbjudas
Flygvapnet att taga del av projektet och attrappen.
Projektavdelningen får nu kritik ur militär synpunkt
jämte en rad önskemål om ändringar och
förbättringar. Vi antaga att Flygvapnet finner projektet
antagbart och meddelar att arbetet kan fortsättas.
Nu benas propellerns, kylsystemets och en rad andra
anordningars verkningsgrader upp i detalj. De
aerodynamiska egenskaperna hos kylare, landställ,
sittrumshuvar och annat granskas kritiskt och
överarbetas. Vingens kontur spetsas till så mycket man
vågar med hänsyn till risken för spetsöverstegring
vid låga farter. En större vindtunnelmodell
konstrueras och utsättes för ingående prov.

Vingens viktproblem dissekeras i detalj med
hänsyn till profiltjockleken och den därav betingade
höjden på vingbalkarna, och noggranna
stabilitetsberäkningar utföras också.

Beräkningarna på de vitala delarna verifieras
genom tillverkning av olika detaljer i
experimentverkstaden, och dessa provbelastas därefter i
hållfasthetslaboratoriet.

Efter ytterligare några månader kan projektet
anses färdigbearbetat. Nu finns en hel rad ritningar
på planet, från spantruta och linjeritningar till ut-

kast för samnianställningsritningar på de vitala
delarna. Vidare finns en plan över de olika större
detaljernas vikt, och efter den anpassas flygplanets
tyngdpunktsläge, Säl ätt det stämmer med
aerodynamikernas och statikernas önskningar.

Nu är tiden inne för den slutgiltiga presentationen
av projektet, en presentation som skall avslutas med
antingen en beställning av flygplanstypen eller ett,
underkännande.

Provflygplan beställas.

Åter en gång göra vi antagandet att Flygvapnet
med en del smärre ändringar godkänt det föreslagna
projektet och beställt två provflygplan. Nu vidtar
ett intensivt arbete, som går ut på följande:

För det första skall var och en av flygplanets
delar konstrueras på verkstadsmässiga ritningar.

För det andra skall allt för provflygplanen
erforderligt råmaterial, alla halvfabrikat och helfabrikat
beställas, och leveranstiderna så långt möjligt
anpassas efter verkstadens behov.

För det tredje skola alla i verkstaden erforderliga
verktyg konstrueras och tillverkas.

Slutligen fordras ofta ytterligare en del
vindtun-nelprov som följd av konstruktionsändringar i
samband med beställningen.

Konstruktionskontoret börjar med att uppgöra ett
lämpligt koordinatsystem för flygplanet, så att varje
dels läge på ett enkelt sätt kan angivas i förhållande
till bestämda referensplan. Därefter utarbetas
ritningssystemet i samarbete med
planeringsavdel-ningen. Huvudlinjerna för ett sådant ritningssystem
äro alltid desamma. Flygplanet är indelat i nio
kon-struktionsgrupper: nr 1) flygkropp, 2) landställ,
3) roderorgan, 4) styrorgan och hydraulik, 5) vinge,
6) motorinstallation, 7) beväpning, 8) elektrisk
anläggning och instrumentering samt 9) övrig
utrustning.

Var och en av dessa konstruktionsgrupper mot-

2

17 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942s/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free