Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 196. En bil kör direkt in genom en sidoport på
turbin-ångaren "Santa Paula", ett passagerar- och lastfartyg om
9 135 brt dräktighet, tillhörande Grace Lane.
arna i detta däck jämfört med vid en dubbelt så bred
lucköppning mitt på. Under däcket mellan luckorna
kan vidare en skyddad trumma eller tunnel anordnas,
där personalen i hårt väder kan taga sig fram mellan
popen och backen, om fartyget är utfört enligt fig.
191. Om trumman är kraftigt byggd, ökar den
samtidigt fartygets långskeppsstyrka. I denna trumma
kunna rörledningar och elektriska kablar dessutom
framdragas.
Det holländska varvet Nederlandsche
Scheepsbouw-Maatschappij i
Amsterdam har utbildat en intressant specialtyp lastfartyg,
huvudsakligen avsedd för transport av trävaror, med
stora, parvis placerade lastluckor (fig. 192—194).
Ett antal fartyg av denna konstruktion hava
levererats till U. S. S. R., däribland motorfartygen
"Walerii Meshlauk", "A. Andreew" och "Kosarew", om
vardera 3 635 tons lastförmåga (L — 283’—l1/,/’,
B = 48’—10V2", D = 22’—73/4", T =19’—51//).
Typen är f. ö. patenterad under namnet
"Amsterdamtypen".1
Lastrummen hava här i största utsträckning
lodräta väggar, erhållna genom att vingtankar för
vattenbarlast inbyggts vid sidorna. De därigenom
åstadkomna nästan lådformiga lastrummen erbjuda
goda stuvningsmöjligheter för timmer och bräder.
Som klassnollspantet fig. 193 visar, hava
fartygssidorna viss lutning, ca 13° mot vertikallinjen, en
lutning som midskepps bibehålles ända ned till slaget.
Denna form bör vara fördelaktig vid gång i is. Den
påminner om ingenjör Hj. Hylanders föreslagna
fartygsform, beskriven tidigare i denna tidskrift.1 På
fig. 194 synes en fotografi av M/S "Walerii
Meshlauk" med öppnade luckor under lossning vid kaj —
det är inte stor del av själva däckets yta kvar!
Sidoportar.
Sidoportar i bordläggningen torde också här böra
beröras. Man kan fråga sig i vad mån dylika portar
böra ersätta eller komplettera lastluckorna på däcken.
i Se närmare beskrivning i artikeln "The Walerii Mesh-
lauk" i The Shipbuilder 193 6, sid. 199.
Och det kan ju vid en första reflexion tyckas
egendomligt att lastgodset i så stor utsträckning som sker
tages in i eller ut ur fartygen genom att lyftas högt
upp i luften för att passera lastluckor, ofta på flera
däck under varandra, istället för att föras en
kortare och mera horisontal väg genom portar i
skeppssidorna. Det kan hända att höjden från kajen till
luckan på översta däck är 8 à 10 m. som lasten först
skall lyftas, för att sedan, om stuvningsplatsen vore
i nivå med kajen, behöva sänkas lika mycket,
eventuellt sänkas ytterligare 5 m eller mer, om godset
skall djupare ned i skeppet.
På fartyg med relativt lågt fribord skulle
sidoportar komma delvis under eller nära lastvattenlinjen,
varför deras tillämpning på dylika näppeligen
behöver ifrågasättas eller diskuteras. Icke heller på
endäckade fartyg för lös last, såsom kol, malm etc.,
där fribordet ju i regel även är förhållandevis litet,
kunna sidoportar i bordläggningen under det enda
däcket gärna anordnas.
Sidoportarnas användningsområde begränsas i
stället huvudsakligen till flerdäckade fartyg, och
framförallt till stora och höga, kombinerade last- och
passagerarfartyg med goda mellandäcksutrymmen. Särskilt i
Förenta staterna, där arbetskostnaderna i allmänhet
ställa sig betydligt högre än i Europa, har frågan om
rationellare och billigare lastning och stuvning ägnats
uppmärksamhet, varom bl. a. ett par vid
skeppsbyggarmöten i New York hållna föredrag bära vittne.
Ett föredrag hölls år 1930 av herrar Ferguson,
Petersen och Stocker om fartygskonstruktion ur "the
i Hj. Hylander : "Skeppsbyggnadsteknisk lösning av
vintertrafikproblemet", Skeppsb. 1927 sid. 1.
Fig. 197. Traktor med släpvagnar ("trailers") kör i land
från ett fartyg, tillhörande Eastern Steamship Lines, vid lågt
tidvatten.
Fig. 198. En truck kör ombord genom en sidoport på ett
fartyg i en amerikansk hamn.
56
18 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
