Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stås i detta sammanhang icke endast uppvärmning i
spantugn eller ässja utan även upprepade
lokaluppvärmningar medelst acetylen-syrgaslåga med
åtföljande krympning av plåtkanterna. Detta sistnämnda
arbetssätt har ju helt undanträngt plåtugnen, liksom
de svetsade fartygen ställt spantugnen på
avskrivning. I stort sett utgöra de varmbearbetade delarna
ca 1/i av totala vikten av varm- och kallbearbetade
delar.
Med kallbearbetning förstås sådan bearbetning av
plåt och profil i hydraul, rikt eller bockningsvals
eller medelst slägga, att materialet permanent
formförändras. Såsom framgår av tabellen utgöra vid
nitade och svetsade lastfartyg om ca 7 500 ton d. w.
de varm- och kallbearbetade delarna blott drygt ca
30 % av skrovvikten. Detta betyder, att i det
närmaste 70 % av skrovets vikt ombordtages och
inbygges som konstruktionsdetaljer i skrovet, utan att
verkstaden erhållit kontroll på varm- och kallskörhet
genom bearbetning av nämnd art.
Vid tankfartygsbygge är vikten av varm- och
kallbearbetade delar blott ca 20 % av skrovvikten, vare
sig fartyget är svetsat eller nitat. Här inbyggas alltså
ca 80 % av skrovmaterialet utan annan kunskap om
materialet, än att det håller klassens fordringar.
Såsom förut framhållits, är kallskörheten av
speciell betydelse med hänsyn till fartygets kvalitet.
Enär det är ett faktum, att man påträffar
kallskörhet bland den rätt lilla mängd av skrovmaterialet,
som kallbearbetas i verkstaden, så framgår det
tydligt, att ombord på båten måste finnas inbyggda plåtar
och profiler, vilka äro kallsköra. Detta påstående
bevisas bl. a. av erfarenheten att man vid reparation
av fartyg ofta finner plåtar och profiler, som utan
rimlig anledning gå sönder vid tryckning i hydraul.
Ofta är det så, att sådan svaghet vidlåder en god del
av det material, som finns just på den båten.
Hittills har begreppet modernt skeppsbyggeri icke
definierats. Tendensen under de senaste 10 åren
inom skrovtillverkningen har utpräglat gått i
svetsningens tecken. Alla de fördelar, som kunna uppnås
genom svetsade båtar säkerställa troligen för all
framtid, att det svetsade skrovet blir det, som
kommer att byggas. Med modernt skeppsbyggeri förstås
därför i första hand skrovtillverkning i svetsat
utförande. I andra hand förstås emellertid även
skroven till nitade fartyg, ty i den mån dessa byggas i
dag, kvarstår begäret att göra fartygen så moderna
som möjligt, dvs. tillämpa all den erfarenhet, som
står till buds för att säkerställa ett välbyggt skrov.
Med denna definition för ögonen skall först beröras
resultatet av en undersökning, gående ut på att visa
skörheten hos godkänt fartygsmaterial. Orsaken till
att denna i och för sig mycket enkla undersökning
gjordes var en iakttagelse, att speciellt ungerskt men
även amerikanskt fartygsmaterial visat sig
utomordentligt vid all kallbearbetning, dvs. fritt från
kallskörhet. Det var i det avseendet mycket bättre än
det tyska och det svenska.
Undersökningen utfördes på följande sätt:
Från plåtlagret utvaldes 15 plåtar av svenskt och
15 plåtar av tyskt material i tjocklekar från 13 till
20 mm. Plåtarna skulle med visshet icke tillhöra
samma sändning utan hava ankommit till verkstaden
vid olika tider. Ur varje plåt uttogs i plåtens
valsriktning material, som räckte till dragprov, bockprov
och slagprov. Det sistnämnda avsåg att giva en
uppfattning om plåtens skörhet. Provstavarna gjordes
såsom Izodstavar, dvs. med en area av 10 X 10 mm
och med 2 mm djupa spår för brottanvisning. Som
pendelhejare användes en 15 kgm Alphamaskin.
Resultatet av undersökningen av det svenska materialet
framgår av tab. 2.
Tabell 2.
Märke [-Sträckgräns Brottgräns-] {+Sträck- gräns Brott- gräns+} Förlängn. 200 mm Slagseghet kgm/cm1 (i 1 2
kg/mm2 kg/mms %
s 1 ... . 25,2 42,2 31,0 1,9 2,9 1,9
S 2 ... . 31,3 47,5 27,3 12,4 5,6 14,1
S 3 . 27,7 43,4 23,1 2,6 3,5 3,2
S 4 ... . 26,3 45,6 25,4 2,8 2,2 2,3
S 5 ... . 27,2 48,2 28,9 1,7 1,8 2,1
S 6 ... . 25,5 44,8 27,5 8,3 3,2 6,2
S 7 ... . 30,1 46,4 24,8 1,6 2,1 1,5
S 8 ... . 25,5 44,5 29,0 3,6 3,1 3,8
S 9 . .. . 28,0 42,0 30,0 10,3 5,1 11,8
S10 ... . 27,2 48,4 24,6 2,5 2,1 3,5
Sll ... . 28,5 43,5 27,0 2,1 3,2 2,9
S12 ... . 26,0 41,5 29,5 5,7 7,2 6,9
S13 ... . 30,2 44,5 28,0 6,0 3,2 4,4
S 14 . 26,2 45,3 25,<o 2,9 3,0 3,1
S15 . 30,6 46,8 25,9 3,2 2,9 2,8
Medeltal 27,7 44,9 27,1
(25,2— (41,5— (23,1— (1,5—14,1)
31,3) 48,4) 31,0)
Materialet uppfyller helt klassens fordringar med
avseende på brottgräns och förlängning. Lägsta
värde på brottgränsen var 41,5 kg/mm2 och högsta
48,4. Förlängningen var utmärkt med ett lägsta värde
av 23,1 och ett högsta värde av 31,0 %. Men hur är
det med skörheten, dvs. slagsegheten? Av de 15
proven utvisa 10 provstavar slagseghet under 4 kg/cm2
med ett lägsta medelvärde av tre mätvärden av 1,7
kg/cm2. Tydligen är materialet, som provats, till
övervägande del skört och i vissa fall alldeles
påtagligt skört, om man som skört material betecknar
sådant, som icke uppnår 4 kg/cm2 (Izod-stav).
Visserligen äro provens antal blott 15, men det hade varit
mer än märkligt, om de mannar, som med erhållna
instruktioner plockade ut plåtarna ur lagret, haft
oturen att just träffa på till övervägande del dåligt
material i avseende på skörhet. Man bör hava i
minnet, att samtliga prov äro tagna i valsriktningen
och att slagproven i regel giva ca 70 à 75 % lägre
värden vid prov, tagna tvärs valsriktningen.
Det är att märka, att järnverket klanderfritt
fullföljt sina åligganden, ty värdena på brotthållfasthet
och förlängning äro goda. Företagna bockprov höllo
samtliga. Tydligen föreligger här en uppenbar brist
i klassificeringssällskapens materialbestämmelser.
Dessa böra föreskriva ett lägsta värde på
slagsegheten. Storleksordningen kan självfallet bliva
föremål för diskussion.
Resultatet av proven av det tyska materialet
framgår av tab. 3.
Här varierar brottgränsen från 38,6 till 50,5 kg/mm2
och förlängningen från 18,5 till 35,3 %, dvs. i vissa
fall uppfyller materialet icke klassens fordringar.
Beträffande slagsegheten var spridningen mycket stor.
Det lägsta medelvärdet hos en och samma provstav
var blott drygt 1,1 kgm/cm2, medan ett par provstavar
voro så sega, att de överstego slagmaskinens kapa-
70
18 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
