Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Fig. II, 11.
Fig. II, 8.
Fig. II, 10.
Fig. II, 12.
Fig. II, 7.
Fig. II, 9.
hårda ute vid bordläggningen. Likaså hava vi
hörnen i dörröppningarna i järnskotten, särskilt
midskepps, där sprickor också gärna uppstå, enär de äro
för skarpa och ej förstärkta på baksidan.
Vidare hava vi så backdäcken, som ofta äro för
svagt uppstagade och därför ej kunna bjuda det
motstånd, som vore önskvärt, utan slås ned av
överbrytande sjö.
Likaså borde vid förstärkning av bottnen i
förskeppet på nyare fartyg större hänsyn tagas till
fartyg med hög fart. Man förstår ju lätt, vilka stora
påfrestningar, som uppstå, när exempelvis ett
fartyg med en fart på 15—16 knop och ännu högre
under hårt väder slår bottnen mot sjön. Skador från
sådana tillfällen hava heller icke uteblivit.
För att så slutligen med några ord beröra den
alltmer förekommande isförstärkningen av fartyg, så har
det i praktiken visat sig, att den isförstärkning, som
nu i allmänhet användes, slutar alldeles för långt
fram i förskeppet. Det har vid upprepade tillfällen
visat sig, att isskador på sålunda förstärkta fartyg
uppstått akter om förstärkningen. Det är därför för-
18 april 1942
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
