Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 2 jan. 1943 - Karl A Wessblad lämnar posten som chefredaktör för Teknisk Tidskrift, av Alf Grabe - Spårvägstaxan och trafikmedlens rationalisering, av Hilding Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
finnas en åsikt bland föreningens ledamöter,
nämligen den, att tidskriften på ett behagligt sätt
lättats upp till innehållet och blivit en skattad lektyr.
Detta förhållande har också återspeglats i den
starkt ökade prenumerationen utanför föreningen
samt i det goda ekonomiska resultatet av
verksamheten, som undan för undan tillåtit
utvidgning av tidskriftens omfång.
Väl har det en eller annan gång hänt, att
Wess-blads livliga temperament givit anledning till
meningsskiljaktigheter, men det bör därvid
ihågkommas, att sådant knappast kan undvikas. Därtill
finnas inom föreningen alltför många viljor och
intressen. Vad som är väsentligt är, att
Wessblad i intet fall kunnat visas ha handlat av
andra än rent ideella motiv.
Då Wessblad nu lämnar Teknisk Tidskrifts
ledning, är det mig personligen en kär plikt att
betyga honom min aktning för allt det goda han
åstadkommit inom tidskriften, och jag uttalar
säkerligen allas mening, då jag med dessa rader
bringar honom Svenska Teknologföreningens
tack och varma lyckönskan i den nva verksamhet,
som varit anledningen till hans avgång från
chefredaktörsposten.
Alf Grabe
Spårvägstaxan och trafikmedlens
rationalisering
SPÅRVÄGSDIREKTÖR HILDING ÅNGSTRÖM, LST F, UPPSALA
Det resonemang, som nedan framföres om
spårvägstaxans relation till trafikmedlens
rationalisering, kan även tillämpas på
prisbildningen inom annan art av industriell
verksamhet. Bristande upplysning i hithörande
frågor har stundom förorsakat grova
missgrepp, som särskilt inom vissa kommuner
lett till katastrofartad misshushållning med
de skattedragandes pengar. .lag påräknar
därför, att denna uppsats, som delvis grundar
sig på ett tidigare hållet föredrag inför
Tekniska Föreningen i Uppsala, skall omfattas
med intresse av de ekonomiskt intresserade
tekniker, som på ett eller annat sätt,
exempelvis ur skattesynpunkt, önska utöva kontroll
på den kommunala prispolitiken.
Härvid må med skärpa framhållas, att det
aldrig ur kommunal-politisk synpunkt kan
försvaras, att man betalar mer än som behöves
för att ernå en monopolställning. Delta
gäller i lika hög grad för etl kommunalt
kommunikationsföretag som för ett liknande
kraft-eller fastighetsföretag. Genom den ökade
kapitalinvesteringen utan motsvarande ökning
i trafikapparaten eller trafikområdet
försämras ekonomien, och risk för höga taxor
föreligger.
En kommunalstyrelse, som var sammansatt av
några affärsmän och några andra tekniskt
oskolade personer, hade samlats för ait justera en
taxa. Företaget hade gått med förlust och man
angrep problemet så att taxan skulle ändras,
för att få inkomster och utgifter att gå ihop.
Halva styrelsen röstade för en taxehöjning och
den andra hälften röstade för en
taxesänkning, som radikalmedel mot en försämrad
driftekonomi. Då nu företaget kunde delas upp i
två likartade hälfter med praktiskt taget samma
DK 351.812 : 656.03 : 656.4
driftinkomster och driftutgifter, beslöts att göra
ett försök med en dubbeltaxa, där man inom
halva rörelsen höjde och inom andra hälften
sänkte taxan. På detta sätt ansåg man sig kunna
vinna klarhet 0111 vilket taxeförslag som var det
mest fördelaktiga. Resultatet av denna
taxeändring visade sig emellertid i båda fallen i förluster
och försämrat resultat. Styrelsen hade gripit sig
an problemet utan att gå till botten med det och
ingen hade gjort klart för sig, at i man i
verkligheten befann sig i ett optimum av
inkomstparabeln, där det radikala botemedlet mot den
försämrade driftekonomien icke låg i prishöjning
eller prissänkning utan i nedskärning av
driftutgifterna.
Spårvägstaxan
Den inträffade dyrtiden har förorsakat
prishöjningar för elström, gas- och olika slag av
biljettpriser. Varje ledare eller styrelse för ett
kommunikationsföretag, som är till för att betjäna
allmänheten på bästa sätt, ser ytterst ogärna att
taxehöjningar skola behöva tillgripas. Jag skall
emellertid söka påvisa några faktorer, som
inverka reglerande på spårvägsavgiften och även
tillåta mig att fästa uppmärksamheten på några
omständigheter, som äro särskilt besvärande för
s.k. koncessionerade företag, där myndigheterna
fastslå taxan. Ifrågavarande svårigheter ställa
nämligen under normala förhållanden en
koncessionerad rörelse i ogynnsammare position än
företag, som helt arbeta under fri konkurrens.
Avgiftens rätta anpassning är av avgörande
betydelse för att inkomstöverskottet skall täcka
rörliga utgifter, avlöningar, kraftkostnad, underhåll
av vagnar, bana och kontaktledningar m.m.,
30 jan. 1943
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
