Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 2 jan. 1943 - Spårvägstaxan och trafikmedlens rationalisering, av Hilding Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fasta kostnader jämte erforderlig förräntning av
rörelsekapitalet. Rationaliseringsåtgärder, som
fordra kapitalutlägg, äro direkt beroende av
storleken av de årliga avskrivningarna och av
fon-derat kapital.
Inkomstkurvans relation till taxan vid olika
konjunkturlägen
Karakteristiskt för all affärsrörelse är, att
prisförhöjning (vid lika penningvärde) åtföljes av
minskad efterfrågan. Transportindustrien utgör
i detta avseende icke något undantag. Varje
taxehöjning av någon betydelse medför en
minskning i antalet resande. För ett visst trafiknät,
under i övrigt likartade förhållanden (ss t.ex.
oförändrat trafikområde, innevånareantal och
penningvärde samt likartade väderleksförhållanden
och konkurrens med andra transportmedel),
varierar antalet resande ungefär linjärt i förhållande
till taxeändringen. Erfarenheten visar även, att
en avgiftsfri persontransport icke medför ett
obegränsat antal resande, utan härvid sker
automatiskt en begränsning av trafikfrekvensen, varvid
det rullande materialet, särskilt i en industristad
under vissa tider tas relativt obetydligt i anspråk.
Vid de tänkta variationerna i taxan med ett
häremot svarande resandeantal bli de totala
inkomsterna vid två olika tillfällen lika med noll. Detta
inträffar antingen när resandeantalet är noll och
taxan nått sitt maximala gränsvärde eller då
taxan sjunker ned till noll.
Erfarenheten visar nu, att den optimala
inkomsten såsom funktion av taxan inträffar i närheten
av en avgift, som utgör medelproportionalen
mellan avgiften vid resp. lägsta (noll) och högsta be
räknade resandeantalet. Det visar sig även, att
den s.k. inkomstkurvan som funktion av
resandeantalet närmar sig en parabel, som till sit-t
när-mevärde, under likartade förhållanden, kan
beräknas för varje särskilt företag. Med
kännedom om den minimala inkomstvolym, som
erfordras för att hålla ett företag i gång, kunna
taxegränserna (grundtaxan och rabattaxor), som
bestämma inkomstparabelns form. fixeras på
lämpligt sätt. Härvid gäller i allmänhet att "kalott-
Fig. 2. Variationen i antalet passagerare, inkomster och
utgifter per trafikant (i innerstadstrafiken) med dr 1931
som basår. Taxehöjningen 1938 möjliggjorde för det lilla
företaget att bära den kraftiga personalkostnaiisökningen
under dr 1940 med 40- à 50 000 kr.; utan att behöva rubba
på grundtaxan (20 öre) säkerställdes under dr 1942 ett
normalt nettoöverskott på 4 à 5 % genom rabattaxans
justering. - Antalet passagerare i förhållande till
basåret 1931.......Inkomster per trafikant i förhållande till
basåret 1931.––-Utgifter per trafikant i förhållande
till basåret 1931.
överskottet" når sitt optimum (skillnaden mellan
inkomst- och utgiftskurvorna) vid en bestämd
taxegräns. Sänkes avgiften under en viss gräns
eller höjes över en viss gräns uppstår intet
överskott, dvs. motsvarande inkomster på
inkomstkurvan understiga utgifterna.
Med hänsyn till önskvärdheten av att snabbt
och smidigt kunna anpassa avgifterna efter
rådande konjunkturläge, är det i allmänhet med
hänsyn till företagets bästa fördelaktigt om de
bestämmande myndigheterna, såsom Kungl. Maj:t
och K. B., icke fastlåsa såväl grund- som
rabatttaxorna. Den före den 1 mars 1942 gällande
avgiften för exempelvis innertrafiken vid Upsala
Spårvägs AB med en grundtaxa av 20 öre och
jrabattaxa av 15 öre, fastställd i medio av år 1938
-— sålunda långt före innevarande krig —
utgjorde emellertid ett exempel på en fastlåsning av
såväl grundtaxan som den högsta rabattaxan.
Bolaget hade bundit sig vid denna rabattavgift
intill utgången av koncessionstiden den 1 februari
1942. Sedan år 1920, då K. B. endast fastställde
bolagets grundtaxa till 15 öre för vuxen person
och grund- och rabattaxan sålunda härvid kunna
Fig. 1. "Inkomstparabeln" som funktion av
taxeförändringen i % av utgångsläget; + taxehöjning, — taxesänkning.
Fig. 3. Sveriges första bulldoggbuss (med helt inbyggd
motor, byggd 1931 av General Motor) i"kombinerad trafik".
30 jan. 1943 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>